Skolan beskrivs ofta som en av samhällets centrala pelare. Det är där allt börjar. Det är i skolan som grunden läggs för kommande Nobelpris och för framgångsrika yrkesliv. Det är skolan som ger alla elever oavsett bakgrund chansen att lyckas i livet. Men, hur ser då skolan ut i Uppsala? Efter drygt tre år med Socialdemokraterna rasar resultaten.

När Moderaterna och alliansen lämnade över styret år 2014 tillhörde Uppsala Sveriges 50 bästa kommuner (av 270). Slutbetygen i årskurs 9 hade förbättrats väsentligt – med drygt 50 placeringar på sex år – men vi var inte nöjda. Uppsala, med en av Sveriges mest välutbildade kommunbefolkningar, skulle prestera ännu bättre.

När Uppsalas resultat på nytt jämförs med övriga riket har något radikalt hänt. På bara tre år har Uppsalas skolor tappat mer än 50 platser i SKL:s rankning. Allt det arbete som Moderaterna och alliansen åstadkom har utraderats. Plats 104 är en skamplats för en stad som Uppsala. Om vi enbart analyserar de kommunala skolornas prestationer är resultatet ännu sämre. Då faller Uppsala med nära 80 platser, från plats 67 år 2014 till plats 146 år 2017. Detta är inte allt.

Nyligen redovisades att drygt var femte elev – nära 350 elever – saknar gymnasiebehörighet. Det är sämre än jämförbara kommuner. Skillnaderna mellan Uppsalas skolor är stora och skillnaderna mellan kommunens skolor är störst. Medan nästan alla nior blev behöriga på Vaksalaskolan och Kvarngärdesskolan, så underpresterar ett tiotal skolor kraftigt.

Kommunalrådet Caroline Hoffstedt (S) hävdar att det är invandringens fel att resultaten i Uppsala försämrats. Det är en del av sanningen, men inte hela förklaringen: Uppsala faller nämligen kraftigt i nationella jämförelser och invandring har inte enbart skett till Uppsala. Enligt en nationell uppskattning kan resultattappet till 30 procent förklaras av invandring. Någon motsvarande analys för Uppsala vill Socialdemokraterna inte göra, trots att Moderaterna och alliansen har krävt det åtskilliga gånger.

Andra förklaringar till skolans underprestation brukar vara skillnaderna mellan skolor. Av offentlig statistik framgår dock att skillnaderna i elevprestationer inom varje skola är väsentligt större (85 procent) än mellan olika skolor (15 procent).

Det innebär att huvudförklaringen bakom Uppsalas fallande skolresultat står att finna just inom varje skola. Det handlar om hur lärare och rektorer arbetar systematiskt för att höja resultaten.Skolans underprestation brukar även tillskrivas lärarutbildningarnas progressiva pedagogik. Den anses vara kunskapsfientlig, då ”aktivitet och fantasi” betonas framför ”inlärning och resultat”. Några av denna skolbildnings främste företrädare är fientliga till kunskap, lärare och elever med goda resultat. De talar inte om resultat utan om fostran. De nämner inte den praktiska situation som varje lärare möter i skolan.

En slutsats efter Moderaternas nära 150 skolbesök sedan 2014 är att den progressiva pedagogiken på nytt börjar få fotfäste ute på skolorna, inte minst i kontakter med Uppsala universitet. Det viktiga tycks inte vara vilka resultat som eleverna uppnår eller vilka kunskaper och färdigheter som eleverna besitter när de går ut skolan utan att eleverna är ”aktiva under lektionen”. Duktiga elever uppmanas till och med att ”ta tiden” eller att ”dokumentera andra elevers arbete”. Mot detta flum har Socialdemokraterna inte agerat, vilket är anmärkningsvärt.

En annan förklaring är att skattebetalarnas pengar inte används optimalt. Trots att skolan förfogar över nästan halva kommunbudgeten, så faller elevresultaten kraftigt. I stället för att satsa på rigorösa fortbildningar för alla lärare, väljer den rödgröna majoriteten att satsa på HBTQ-utbildningar, normkritik och att begränsa elevernas köttkonsumtion. I stället för att satsa på skolans vetenskapliga förhållningssätt (evidens) så förbereds fler samarbeten med forskare som förespråkar progressiv pedagogik.

Trots nämnda alarmerande utveckling diskuteras knappast skolresultaten under utbildningsnämndens möten. Enbart vid ett tillfälle per år (senast i november 2017) presenteras övergripande skolresultat, men några av de resultat som nämnts ovan undanhölls nämnden. Denna information får intresserade Uppsalabor själva söka upp på Skolverkets och SKL:s webbplatser. Eftersom Socialdemokraterna inte vill diskutera skolresultaten i utbildningsnämnden har Moderaterna väckt en interpellation till kommunfullmäktige.

Vi vill veta vilka åtgärder som kommunalrådet Hoffstedt (S) avser vidta i början av 2018 för att vända skolans underprestation.

I september 2018 är det val. Då ges Uppsalaborna möjligheter att välja bort flumskolans företrädare och Uppsalas sjunkande elevresultat. Om Moderaterna och alliansen får väljarnas förtroende kommer vi att stoppa resultattappen och fokusera på elevernas kunskaps- och färdighetsinlärning. Det är dags att skolan på nytt blir den sociala trampolin utifrån vilken alla elever ges möjlighet att lyckas i livet.

Christopher Lagerqvist
Utbildningsnämndens vice ordförande (M)