1928: Alexander Fleming ser mögel i en bortglömd odlingsskål med bakterier och upptäcker av en slump penicillinet.
2017: Vi håller på att slarva bort vårt övertag mot bakterierna.
Antibiotika botar blodförgiftning och lunginflammation, hjälper tidigt födda barn och räddar liv i intensivvård och cellgiftsbehandling.Men antibiotikan har två ansikten: varje gång vi använder den hotas effekten hos andra patienter. Redan 1969 såg forskare hur kycklingar som fått antibiotika hade resistenta E. coli-bakterier inom 48 timmar. De infekterade även bondens familj (The Lancet, 293:7607). Femtio år senare bär över 10 000 svenskar på resistenta bakterier.
Eftersom bakterier kan byta information även med avlägsna släktingar sprids motståndskraft snabbt. Var tredje resenär till Sydostasien och Mellanöstern riskerar att komma hem med resistenta tarmbakterier.
Följderna skrämmer: I dag dör 70 européer varje dag av resistenta bakterier.I södra Asien dödar de resistenta bakterierna ett barn varannan minut. Enligt en brittisk SOU kan bakterierna om trettio år vara världens vanligaste dödsorsak, motsvarande sammanlagda antalet dödsfall i cancer, kolera, diabetes, mässling, stelkramp, diarréer och trafikolyckor.
Det kommer att drabba världsekonomin, men framför allt skapa lidande, föräldralösa barn och högre barnadödlighet.Vi behöver göra mycket mer för att bekämpa detta. Här är sex punkter vi vill inleda med:
1. Alla kan göra något. Vi måste undvika kött från antibiotikamissbrukande länder som Tyskland och Polen, både hemma och på lunchrestaurang. Vi behöver minimera onödiga recept på antibiotika. Dessutom bör vi stötta organisationer som bidrar till våra gemensamma mål.
2. Säker sjukvård. Fler måste röntgas och undersökas hemma och erbjudas sjukhusansluten hemsjukvård eller enkelrum. Såväl överläkare som städpersonal ska ha kunskap i vårdhygien.
Överbeläggningar och utlokaliseringar är oacceptabla, vare sig det är tid för influensa eller semester. Staten bör premiera de regioner som minskar sin antibiotikaanvändning.
3. Genomtänkt förändring. En analysenhet i sjukvården kan kritiskt granska arbetssätt innan de införs eller förkastas. Till exempel är de rödgröna sannolikt omedvetna om att deras avskaffande av hjärtsjukas Vårdlotsar inte bara tillintetgjorde tiotals miljoner kronor varje år, utan dessutom kasserade en metod att hålla patienter friska nog för att riskera bakteriesmitta på våra sjukhus. Vi har inte råd med sådana missar.
4. Kunskap om resistensens effekter på människor och ekosystem. Svensk forskning måste stärkas. Forskningsanslagen behöver fördubblas och resurserna fördelas efter forskningens värde och forskarens förmåga att genomföra sitt projekt. Duktiga forskare behöver forskningstid, både vid universitet och i sjukvården.
5. Nya läkemedel. Nya antibiotika är en förlustaffär för ett företag: en kur ska ju vara så kort som möjligt och ges så sällan som möjligt. Därför behövs innovationsfonder som kan delfinansiera studier av ”olönsamma” behandlingar som antibiotika.
Vi föreslog en sådan i Uppsala och vi fick till vår glädje gehör. Fullmäktige biföll även vår motion om att främja kliniska prövningar.
6. Globalt arbete. Under allianstiden beslutade vi om projekt för att rena sjukhusavlopp från antibiotika. Det var viktigt, men de största antibiotikautsläppen kommer från andra ställen än sjukhusen, och värst är det i andra länder.
Vi måste ställa miljökrav vid läkemedelsimport för att inte gynna tillverkning med massiva utsläpp. Även djurhållning måste förbättras globalt. Det kommer inte att bli enkelt att förändra världen, men alternativet är värre.
Det finns mycket att göra. Lathet kan göra att vi förlorar slaget mot bakterierna – kreativitet och hårt arbete kan rädda oss.Än så länge kan infektioner botas, tidigt födda barn räddas, transplantationer säkras och cancerpatienter få trygg vård. Det måste förbli så.
Lina Nordquist
Regionråd (L), docent i fysiologi
Amanda Kanange
Miljöpolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet