I den stora grupp nyanlända som kommit till Sverige under senare år finns många med akademisk utbildning. Med en optimerad kompletterande utbildning kommer dessa personer att bli en stor tillgång på arbetsmarknaden, inte minst inom bristyrken såsom apotekare, läkare och sjuksköterska. För att kunna utöva dessa professioner inom hälso- och sjukvårdsområdet krävs en i Sverige kvalitetssäkrad utbildning och legitimation.
I debatten nämns ofta behovet av att utveckla så kallade snabbspår för personer med en utländsk utbildning. Det är glädjande att många initiativ tas från enskilda, organisationer och utbildningsinstitutioner och det är självklart mycket positivt för både individ och samhälle att nyanlända så snart som möjligt kan få ett arbete de är utbildade för.
Men ordet snabbspår väcker samtidigt lätt föreställningar om hastigt sammansatta utbildningar och en farhåga att de inte kvalitetssäkras som konventionella utbildningsprogram.
En sådan utveckling skulle göra alla en otjänst. Ett högt förtroende för utbildningen är viktigt för patientsäkerheten och för möjligheten att få jobb. Det är därför viktigt att skynda långsamt och se till att var och en efter kontroll av kunskaper får en komplettering som är väl anpassad till just de förhållanden som råder för yrket på svenska arbetsplatser. Det gäller att fokusera på rätt saker när vägar ska snabbas på.
Inom Uppsala universitet har vi över 15 års erfarenhet av att bedriva kompletterande utbildning för farmaceuter, det vill säga apotekare och receptarier, med en utländsk utbildning. Under dessa år har vi arbetat kontinuerligt för att göra utbildningen så skräddarsydd som möjligt för målgruppen, genom ett väl anpassat kursinnehåll och god handledning under praktikperioden.
Detta har vi stor nytta av när vi glädjande nog nyligen fått i uppdrag av Utbildningsdepartementet att utveckla en nationellt samordnad kompletterande utbildning inom detta område.
Målet med utbildningen, omfattande lite drygt ett års heltidsstudier, är att deltagarna ska få uppdaterade och kompletterande kunskaper i farmaceutisk vetenskap och god kunskap och förståelse för svensk terapitradition inom hälso- och sjukvårdsområdet. Utbildningen kommer också att innehålla olika typer av färdighetsträning, såsom professionellt förhållningssätt, bemötande och kommunikation under svenska förhållanden. Självklart kommer det säkerställas att kursdeltagarna uppfyller målen för svensk farmaceututbildning. Deltagarna har möjlighet att söka studiestöd under utbildningen vilket gör att de har bättre möjlighet än tidigare att gå utbildningen i ett sträck och därmed spara tid.
Uppsala universitet har även fått ett uppdrag från Socialstyrelsen om att anordna kunskapsprov för farmaceuter.
Syftet med kunskapsprov är att pröva om personer med en utländsk farmaceututbildning har de kunskaper som krävs utifrån en svensk apotekare- respektive receptarieexamen. Deltagarna kommer att prövas i såväl teoretiska ämnen som praktiska färdigheter vilka krävs för yrkesutövningen. Att välja denna väg kräver dock ett stort ansvar och engagemang från deltagarens håll. Alla studier och förberedelser inför provet samt praktiktjänstgöring efter provet sker på egen hand; universitetet är endast provarrangör. Dessa båda uppdrag innebär att det framgent kommer att finnas två vägar för personer med en utländsk farmaceututbildning att erhålla svensk legitimation.
Goda möjligheter att kunna genomgå en kvalitetssäkrad och tidseffektiv kompletteringsutbildning kommer att bidra till ett mycket välkommet tillskott av läkemedelskompetens i samhället.
Det är på gång och ska inte påskyndas mer än nödvändigt. Däremot finns det annat som skulle behöva skyndas på för att hjälpa nyanlända akademiker ut i jobb. Det saknas i dag samordning av informationen till personer som ansöker om svensk legitimation. Det är inte lätt att ta reda på vilka vägar som finns, vilken som är bäst för den enskilde individen, och hur man kan förbereda sig. Det måste bli lättare att få en överblick och få hjälp att hitta rätt.
För dem som vill verka inom hälso- och sjukvårdsområdet är det oundvikligt att språket är en nyckel. Man behöver kommunicera väl på svenska och ha god kunskap om yrkesterminologi. Det finns många bra initiativ gällande kurser som syftar till förberedelse inför kunskapsprov och kompletteringsutbildningar. Men det är svårt att få en överblick över alternativen, de regionala skillnaderna i tillgängligheten till sådan yrkesanpassad svenskundervisning är stora och samordning saknas helt. Här återstår mycket att göra för att underlätta vägen till den svenska arbetsmarknaden.
Shima Momeni, farmacie doktor, projektledare för framtagande av kunskapsprov och kompletteringsutbildning
Ingrid Nylander, professor i farmakologi, ansvarig för farmaceutisk utbildning inom Uppsala universitet