Positiv trend för utanförskapsområden

Utanförskapets stigande kurva har brutits, men mer kan göras. Det skriver Ismail Kamil (FP).

Foto: Patrik Lundin

DEBATT2014-05-31 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En av Sveriges största sociala utmaningar handlar om att bryta utanförskapet och att lyfta de mest utsatta stadsdelarna. Därför är det glädjande att den tidigare kraftiga ökningen av utanförskapet har brutits och att kurvan har planat ut. Fler niondeklassare går ut grundskolan med godkänt i alla ämnen, invånarna i utanförskapsområdena har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden och valdeltagandet har ökat.

För att fortsätta den positiva trenden, vill vi i Folkpartiet inför nästa mandatperiod fokusera på jobb och språk, förstatliga skolan, öka antalet sommarjobb i utsatta stadsdelar och införa nolltolerans mot främlingsfientlighet och diskriminering.

Häromdagen presenterade integrationsminister Erik Ullenhag en rapport om utanförskapet, kallad Utanförskapets karta. Rapporten beskriver hur verkligheten ser ut i de utsatta områdena hösten 2012. För att ett område ska klassas som utanförskapsområde finns två kriterier. Sysselsättningen ska ligga under 60 procent för personer mellan 20 och 64 år och antingen skolresultaten eller valdeltagandet ska ligga under 70 procent.

Andelen invånare som bor i utanförskapsområden steg dramatiskt mellan 1990 och 2006, men är oförändrad mellan 2006 och 2012 (5,4 procent).

I genomsnitt gick 42,3 procent av niondeklassarna läsåret 2012/13 ut grundskolan utan att ha godkänt betyg i alla ämnen. Motsvarande siffra 2006/07 var 40,2 procent. I Gottsunda ligger skolresultaten nu väl i nivå med rikssnittet.

Vi i Folkpartiet tar integrationsutmaningen på största allvar. Arbete, egen försörjning och svenskkunskaper är nyckeln till integration i det svenska samhället. Sedan 2006 har fler än 180000 utrikes födda fått jobb och i dag är drygt 750000 utrikes födda sysselsatta.

Folkpartiet har i regeringsställning gjort mycket för att snabbt få nyanlända invandrare i arbete och för att bryta utanförskapet.

Den tydliga arbetslinjen har skapat ett Sverige där 250000 fler har fått ett arbete, och där vi inte längre förtidspensionerar bort människor från arbetslivet. Den ökade sysselsättningen har självklart störst betydelse i de mest utsatta områdena.

Vi har infört etableringsreformen, vars syfte är att påskynda och korta tiden för etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända invandrare. I dag ligger fokus på tidiga insatser för arbete och språk.

Skollagen har ändrats så att alla kommuner är skyldiga att satsa mer resurser på skolor i utsatta områden.

Nyanlända elever ska nu få tre timmar mer svenska i veckan, lärare ska bli bättre på att stödja utvecklingen i svenska och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper.

Information om fritt skolval på andra språk än svenska ska ges och de mest utsatta skolorna får större andel förstelärare.

Vi har också genomfört flera reformer för svenska för invandrare (SFI), infört ett nytt ersättningssystem så att de kommuner som tar emot fler nyanlända får en högre ersättning och satsat på socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer i stadsdelar med utbrett utanförskap.

Mycket har gjorts, men mer behöver göras. Vi i Folkpartiet ska bryta utanförskapet och skapa ett Sverige där det inte spelar någon roll var du är född eller vilken hudfärg du har. Mot oss står en socialdemokrati som vill minska satsningarna på de mest utsatta stadsdelarna och göra det dyrare att anställa i branscher där många utrikes födda jobbar.

Läs mer om