Normkritik i skolan

Vi vill ge skolan verktygen för att kunna garantera alla elevers trygghet och välmående, skriver Mona Camara Sylvan och Tomas Karlsson.

Mona Camara Sylvan

Mona Camara Sylvan

Foto: Magnus Johansson

DEBATT2014-09-19 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tack för förtroendet Uppsala. Vi vann två historiska mandat i kommunfullmäktige, och nu ser vi fram emot att börja vårt arbete för en bättre kommun. Skolan var en viktig fråga för oss i valrörelsen och vi presenterar nu ramarna för vår skolpolitik.

I Uppsala inrättades det rasbiologiska institutet år 1922 och 1926 kom den välrenommerade läkaren och rasbiologen Herman Lundborgs ”Svensk raskunskap” ut i våra gymnasieskolor. Detta är länge sedan, säger vissa. Vi har kommit längre i dag, säger andra. Det var extrema tider och särskilda omständigheter i historien, säger ytterligare en upplyst skara. Gemensamt för alla som underlåter att se våra återkommande historiska med diskriminerande cykler är övertron på vår egen samtid. Att vi i dag besitter en historiskt unik form av medvetenhet som omöjliggör att utbredd strukturell diskriminering tillåts växa.

Detta i en tid där kvinnors mödosamt förvärvade rättigheter aktivt motarbetas inom den europeiska parlamentariska politiken genom abortmotstånd, begränsningar av preventivmedel och beskuren tillgång till upplysning om reproduktiv hälsa i flera europeiska länder.

Partier i Sverige liksom i EU driver en politik som vill föra tillbaka kvinnan till rollen som moder och hust­ru och framhäver den traditionella kärnfamiljen som samhällets främsta sociala enhet. Hbtq-personer utmålas i allt högre grad som ett hot mot detta.

Mot den vita nationens identitet kommer även ”hotet” från nya konstruerade grupper, vars åtskillnad nu sker av så kallade av kulturella skäl – något som ska vara “annorlunda” mot det tidiga 1900-talets rasbiologiska perspektiv. Samtidigt som flytande likkistor kommer över havet mot Lampedusa diskuterar svenska medier hur mycket invandring Sverige tål. I aktuella våldtäktsmål som kommit upp i rätten debatterar vi på fullaste allvar om ett nej verkligen är ett nej till samtycke. Rasistiska partier står med statligt skydd för skattebetalares pengar på våra gator och torg och uttrycker antidemokratisk propaganda.

Så varför behöver vi en normkritisk skola i Uppsala och i Sverige i stort? Därför att sociala normer – sådana sociala ordningar som genomsyrar vår vardag och vår offentlighet kan vara skadliga och bli direkt livsfarliga, när de inte ifrågasätts kontinuerligt.

Vilka är vi, och vilka är då de andra? Varför och hur bildas makt och diskriminerande ordningar? Varifrån kommer våra föreställningar om oss själva och våra medmänniskor och hur används de för att diskriminera? Detta är frågor som alla elever måste lära sig att fråga sig själva och varandra för att kunna tolka och värdera politiska budskap liksom samhällsdialogen med öppna ögon.

Om vi på allvar gör det till vår sak att lära våra elever att göra just detta kommer vi att säkra kommande generationer mot rasism, sexism och diskriminerande förhållningssätt på ett helt nytt sätt.

Vi kommer att stödja en trygg och medveten generation barn och ungdomar som inte står handfallna inför diskriminerande och omänskliga förhållanden i samhället. Vi kommer ge våra elever en chans att se sig själva och sina medmänniskor som hela, unika och fantastiska individer som alla har en oinskränkt rätt till ett värdigt liv.

Den normkritiska pedagogiken kommer tillsammans med en satsning på psykosocialt stöd i skolan även att bidra till en förbättrad elevhälsovård.

Den höga andelen unga som utsätts för diskriminering i skolan är för­ödande och vi vill ge skolan de verktyg den behöver för att realisera sitt fostransuppdrag och kunna garantera alla elevers trygghet och välmående.

Vi vill att det ska finnas personal som ansvarar för skolans antidiskrimineringsarbete på varje skola och det ska finnas aktuella och kontinuerligt uppföljda handlingsplaner för hur skolan planerar att garantera alla elevers psykosociala mående.

Vår vision är att bygga ett öppen och inkluderande samhälle. Och vi i Feministiskt Initiativ Uppsala börjar just här, i Uppsala kommun.

Mona Camara Sylvan

nyinvald ledamot Uppsala kommunfullmäktige (FI)

Tomas Karlsson

nyinvald ledamot Uppsala kommunfullmäktige (FI)

Uppsala kommun