Nödhjälp räcker inte

Om drygt tio år beräknas två tredjedelar av världens fattigaste bo i konfliktområden. Nödhjälp räcker inte om vi verkligen vill bryta våldscykeln, skriver Isabella Lövin.

Foto: Annika af Klercker

Debatt2016-11-29 19:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Fröken, kommer jag att dö, eller kommer jag att överleva?” Den hjärtskärande videon med den lille pojken från syriska Aleppo, som nu cirkulerar på sociala medier, går rakt in i hjärtat och är bara en i raden av bilder från krigets helvete. Jag kommer heller aldrig glömma alla de människor som jag mött i flyktingsituationer i Sydsudan, Kenya, Somalia och Libanon.

En flyktingsituation varar i dag i genomsnitt 26 år. 26 år! Flyktingskapet riskerar därmed att bli en livstid av ovisshet för miljontals människor. Om drygt tio år beräknas två tredjedelar av världens fattigaste bo i konfliktdrabbade områden.

Antalet krig och konflikter har dessvärre ökat under de senaste åren, vilket spär på klyftorna globalt och driver miljontals människor på flykt. Jämte klimatet är detta vår tids stora utmaning, och därför har jag från dag ett som biståndsminister prioriterat arbetet för att förhindra krig och konflikter. Nu tar vi nästa steg och ger Sida och Folke Bernadotteakademin i uppdrag att ta fram en ny strategi för att förebygga konflikter och bygga fredliga samhällen, som 2017 omfattar 250 miljoner kronor.

Det globala behovet av akut nödhjälp ökar explosionsartat i världen, från tre miljarder till drygt 20 miljarder amerikanska dollar på tolv år. 80 procent av behoven finns i konfliktdrabbade områden.

Självklart är nödhjälp viktigt för att rädda liv och mildra lidande, men mediciner, filtar och matpaket kommer aldrig att lösa konflikterna. Det är plåster på blödande sår. Generationer av barn fastnar i flyktingskap med få möjligheter att bygga en framtid. Detta är ohållbart. Inte bara för alla de flickor och pojkar som betalar priset för vuxnas konflikter; det skapar också grogrunder för extremism och instabilitet.

För att klara dagens utmaningar måste världssamfundet göra en omsvängning, och lägga mer resurser på att bygga fred och förebygga konflikter. Att ge nödhjälp till krigshärdar som står i medias strålkastarljus räcker inte om vi verkligen vill bryta våldscykeln. Vi måste göra mer.

Regeringen har därför gjort en rejäl uppgradering av det freds- och konfliktförebyggande arbetet. Vi har gett Sida i uppdrag att konfliktsäkra allt svenskt bistånd, vi har ett ökat fokus på sköra och konfliktdrabbade länder och vi arbetar systematiskt för att öka kvinnors deltagande i fredsarbetet.

Detta är en förutsättning för en hållbar fred. Jag är dessutom medordförande för den internationella dialogen för freds- och statsbyggnad, som är en sammanslutning av just konfliktdrabbade och sköra stater, biståndsgivare och civila samhället för att förbättra internationellt arbete för freds- och statsbyggnad i sviktande situationer.

Nu lägger vi nästa strategiska pusselbit i vårt arbete. Regeringen ger Sida och Folke Bernadotteakademin i uppdrag att ta fram underlag till en ny global strategi för fredliga och inkluderande samhällen som ska gälla 2017–2019.

Första året omfattar den 250 miljoner och ska utgå från följande tre områden:

– Konfliktförebyggande. Strategiska insatser på olika nivåer för att motverka grundorsakerna till konflikter, radikalisering och våldsbejakande extremism.

– Freds- och statsbyggnad. Stärka kvinnors och ungdomars deltagande, och främja ett fritt civilt samhälle och lokala myndigheters möjligheter att verka.

– Frihet från våld. Skydda civila från våld och hot om våld, med särskilt fokus på kvinnor och barn, samt motverka spridning av lätta vapen.

Nästa steg är att utmana fler länder att följa vårt exempel. Av moraliska, säkerhetsmässiga och ekonomiska skäl måste vi göra allt för att förhindra nya krig från att bryta ut. Det är också en av regeringens prioriteringar när vi kliver in i FN:s säkerhetsråd.

Världen har inte råd med ett nytt Syrien.

Isabella Lövin

Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat