Regeringskansliets nyligen lanserade handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter är viktig, men frågan om korruption borde ha getts mer utrymme.
Handlingsplanen är ingen nyhet utifrån den aspekten att den sammanfattar åtgärder som redan vidtagits när det gäller mänskliga rättigheter.
Vad som också kan sägas är att den är smal, den berör ett område utan att visa på hur viktigt det är att arbeta också med andra angränsande områden inom CSR, företagets sociala ansvarstagande, för att kunna nå framgång.
Att skapa en handlingsplan om företagande och mänskliga rättigheter är en positiv markering som också visar på frågornas vikt och den stora inverkan svenska företag kan ha i människors vardag.
Däremot är det viktigt att komma ihåg att det är ett ansvar som företagen redan axlar och en utmaning som inte på något sätt är okänd. I många ledningsgrupper är diskussionerna om att leva upp till begreppet hållbart och långsiktigt företagande en inarbetad del i den dagliga verksamheten.
Något som är förvånande i handlingsplanen är hur litet utrymme begreppet korruption fått.
Korruptionen omnämns i en uppräkning av internationellt accepterade instrument och finns också uppspaltad i bilagan till handlingsplanen där den beskrivs som ett globalt problem och ett betydande element i kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.
Ingenstans i handlingsplanen framgår hur viktigt det är att förstå och hantera korruptionsfrågan för att på ett framgångsrikt sätt kunna hantera frågan om mänskliga rättigheter och alla övriga frågor inom hållbart företagande.
Verkligheten svenska företag möter är ofta icke-demokratier, områden som är eller har varit drabbade av krig, där korruption är vardag. Det är en betydande utmaning att göra affärer utifrån de förutsättningarna och korruption är ett verkligt hinder för att alla goda intentioner ska kunna nå hela vägen fram.
Det spelar ingen roll hur duktiga företagen är, eller vilka handlingsplaner som tas fram, för det ansvar som man önskar att våra företag ska ta utifrån sociala aspekter, om det är så att korruptionsfrågan inte är hanterad.
Frågan om mänskliga rättigheter är lika lite isolerad som korruptionsfrågan och innan vikten av att förstå korruptionen i varje del av varje affärsprocess är tydlig finns en stor risk att både investeringar och goda intentioner försvinner ned i ett stort svart hål.
Vet vi inte var pengarna tar vägen, kan vi inte följa penningströmmen från bankkontot och till mottagaren, spelar det ingen roll vilken policy vi följer, pengarna når inte dit de ska och de som behöver hjälpen får den inte.
Det är ett bredare helhetsgrepp, där korruptionen är en självklar del i handlingsplanen, som krävs för att bygga den tydliga svenska profilen och varumärket Sverige.
Helena Sundén, generalsekreterare Institutet mot mutor