För att Sveriges och Uppsalas skolresultat ska förbättras varaktigt behöver vi både visioner och strategier för hur vi ska nå dit. Nyligen presenterades resultaten från PISA och TIMSS. Glädjande nog har resultaten bland Sveriges elever förbättrats. Men, det innebär inte att vi kan sätta oss ned och vara nöjda.
För att vi ska få en ännu bättre skola behöver vi fler duktiga lärare som får möjlighet att utvecklas i sitt yrke.
Därför är det viktigt att lärarna ges tillfälle att regelbundet fortbilda sig i sitt ämne och i ämnets didaktik.
Det är av största vikt att lärarna arbetar evidensbaserat för att höja elevresultaten. Moderaterna i Uppsala har under hela hösten 2016 föreslagit sådana reformer i Uppsala kommun och Moderaterna i Sveriges riksdag har sedan länge följt det viktiga arbete som bedrivs i Uppsala.
En väg att gå för att höja kvaliteten i skolan är att lyfta fram lektorers centrala betydelse.
För att ta ett exempel var lektorerna i princip utrotningshotade i Uppsala kommun år 2006. År 2012 utsågs Uppsala till Sveriges främsta lektorskommun – en utmärkelse som enbart har delats ut en gång. Anledningen till resultatet var att Moderaterna och alliansen i kommunen snabbt tog fram en handlingsplan.
Lektorerna har i Uppsala, utöver huvuduppdraget att undervisa, tre särskilda uppdrag: (1) att ha regelbundna kontakter med universitetet i aktuellt ämne, (2) att minst en gång per termin fortbilda övriga lärare som undervisar i ämnet och leda ämnesutvecklingen i den kommun de verkar i, samt (3) att säkerställa att överlämningarna i ämnet sker på tillräckligt hög analytisk nivå – från grundskolan till gymnasiet och från gymnasiet till universitetet.
Nu pågår exempelvis ett unikt arbete inom fysikämnet, där våra fem lektorer reformerar undervisningen tillsammans med övriga fysiklärare. Arbetet kan mynna ut i en ny nationell standard för kvalitet.
På nationell nivå borde lektorstjänsterna i gymnasiet öppnas upp för fler disputerade och undervisningsskickliga forskare från universiteten – i ämnen som matematik, fysik, engelska och historia – givet att lärarna också är legitimerade och behöriga lärare. För att underlätta arbetet borde ett snabbspår introduceras på lite drygt en termins studier.
Att på nationell nivå öppna för ett betydande inflöde av universitetslärare vore just den kunskapsinjektion som svensk skola behöver.
Då dagens studietempo på berörda utbildningar, enligt studenternas egna utsagor, i princip innebär halvtidsstudier, kan stora tidsvinster göras genom att kräva att alla studenter läser heltid. Delar av utbildningarnas nuvarande upplägg kan således läsas in dubbelt så snabbt.
Det borde vara självklart att alla lärare i skolan använder evidensbaserade metoder i sin undervisning för att höja elevresultaten. På så vis kan undervisningen varaktigt lyfta kvaliteten i alla ämnen.
I Uppsala behöver den centrala nivån inom utbildningsförvaltningen bistå intresserade lärare i detta arbete.
Nyligen, då Moderaterna träffade samtliga rektorer i grundskolan, framfördes just detta önskemål.
På nationell nivå kan ett motsvarande uppdrag ges till Skolverket, att med Socialstyrelsen som förebild ta fram riktlinjer för samtliga skolor som vill utveckla ämnesdidaktiska lösningar i praktiken. Detta arbete behöver dock omgärdas av några centrala föreskrifter. Lika självklart som att läkarna vid en akutmottagning tillämpar evidensbaserade metoder i mötet med sina patienter, lika självklart är det att våra barn – det bästa vi har – ska undervisas på samma sätt i klassrummet.
Det är den samlade kunskapen på området som ska vara vägledande för lärarnas arbete, inte enskilda rapporter av varierande kvalitet.
Är Socialdemokraterna beredda att genomföra en utbildningsreform som varaktigt höjer skolresultaten eller vill Socialdemokraterna fortsätta att vänta och hoppas på det bästa inför kommande PISA- och TIMSS-undersökningar?
Mickael Svensson, riksdagsledamot (M), utbildningsutskottet
Christopher Lagerqvist, kommunfullmäktigeledamot (M), utbildningsnämnden i Uppsala