Aldrig har så många patienter kunnat behandlas för sina sjukdomar som i dag. Sjukvården blir allt bättre, och så länge vi investerar i forskning ökar möjligheterna att behandla och lindra. Bara de senaste 20 åren har medellivslängden i Sverige ökat med flera år, och ser vi tillbaka på den resa sjukvården gjort det senaste seklet är förvandlingen nästintill ofattbar. För hundra år sedan dog alla barn med diabetes efter bara ett par års sjukdom.
Barnens framtid ljusnade med ett enda stick den 11 januari 1922 då historiens första insulinspruta väckte 14-årige Leonard ur hans diabeteskoma. Frågan är vilken forskning som leder fram till nästa generations insulinspruta?
En viktig uppgift för alla landsting är att underlätta och skapa goda förutsättningar för medarbetare med idéer om hur sjukvården kan förbättras. Där har många en läxa att lära. Många av landstingens medarbetare är framgångsrika forskare, men ett dilemma över hela landet är att samma personer också behövs till vård och jourer. Ett uppriktigt engagemang räcker inte.
Forskare behöver tid att forska och kopplingen är tydlig: på den plats där en bättre behandling utvecklas är den också först till hjälp för patienterna. Vi vinner alla på att landstinget i Uppsala län lägger mer resurser på forskning än de flesta andra landsting.
Välutbildad, kompetent personal är det enskilt viktigaste för god sjukvård. Relationen mellan landstinget och Uppsala universitets medicinska fakultet är därför helt grundläggande både för dagens och morgondagens sjukvård. Nästan lika viktigt är det att landstinget nu beslutat om en separat forskningsbudget och tagit fram en forskningsstrategi som tydligt definierar vart resurserna går och kräver att de används på bästa sätt.
Vi kan nu säkerställa att tillräcklig tid avsätts för forskning, följa vilka satsningar som görs pa? yngre, lovande forskare och se vilka resurser som används för utrustning, forskningssköterskor och andra grundpelare.
För att sjukvården ständigt ska kunna förbättras måste all vård, oavsett driftsform, ta del i utbildning, vidareutbildning och forskning.
Folkpartiet vill att landstinget underlättar kliniska prövningar av lovande läkemedel, vacciner och medicinteknik. Vi vill bland annat inrätta en landstingsövergripande patientstudiekoordinator för att underlätta för forskande medarbetare och locka fler kliniska prövningar. Folkpartiet Liberalerna vill sudda ut landstingsgränserna, och vi vill ge patientorganisationerna en tydligare roll i forskningsplaneringen. Vi tror även på utveckling genom kollegial granskning ( peer reviews, audits ) där kunniga personer från samma sjukvårdsspecialitet i Sverige och andra länder ger kloka råd om hur vården kan utvecklas och förbättras.
På ett område kan vi förändra globalt: vi vill inrätta en innovationsfond i landstinget som samlar privata donationer för att fånga upp nya idéer som utvecklar vården.
Genom att finansiera prövningar av läkemedel mot sällsynta sjukdomar, substanser som inte kan patenteras och andra ”olönsamma” behandlingar som läkemedelsföretag inte vågar satsa på kan en sådan fond ta oss ytterligare ett steg mot jämlik vård. Utvecklingen av nya antibiotika är en ren förlustaffär för ett kommersiellt företag, men samtidigt en avgörande faktor för att skapa ett hållbart samhälle. Det är bara ett exempel på när en sådan fond kan göra skillnad.
I början av 1900-talet dog var tredje människa före 45 års ålder. För drygt hundra år sedan fanns ingen röntgen och nästintill varje stor blödning ledde till döden. Enbart penicillinet har sedan det kom in i sjukvården 1941 räddat livet på hundratals miljoner människor.
Slutsatsen är enkel: landstinget måste satsa på forskning och utveckling.
Dagens forskning är nyckeln till morgondagens sjukvård. För patienterna är den livsviktig, i dag såväl som i morgon. Genom att satsa på forskning investerar vi i sjukva?rdens framtid, och därmed i vår egen.
Lina Nordquist
docent i fysiologi
landstingsråd (FP)