De allra flesta av oss berördes djupt av höstens flodvåg av fasansfulla berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp från modiga kvinnor i alla åldrar och i alla sektorer av samhället.

När kvinnor runt om i världen gjorde sina röster hörda blev det tydligare än någonsin: sexuella trakasserier och övergrepp är ett globalt problem som reducerar kvinnor till objekt som män hänsynslöst anser sig ha rätten att ta för sig av.

Efter dessa modiga kvinnors vittnesmål måste nu politiker på alla nivåer lyfta denna rörelse och ta den till en ny nivå.

Artikelbild

| Cecilia Wikström

För likt rösträttskampen under 1900-talets början och kampen för kvinnors inträde på arbetsmarknaden under 1950- och 60-talen, kan #metoo vara det startskott för den genomgripande förändring som kan stärka jämställdheten både på EU-nivå, i Sverige och i alla andra medlemsländer.

Det vore verkligen inte en minut för tidigt. Mängder av empiri visar på kvinnors utsatthet.

Inom EU har uppemot 102 miljoner kvinnor utsatts för sexuella trakasserier, enligt en undersökning som EU:s byrå för grundläggande rättigheter presenterade 2014.

I den uppger var tredje tillfrågade kvinna i EU att hon har utsatts för fysiskt, sexuellt eller psykisk våld och drygt varannan kvinna uppgav att hon har blivit sexuellt trakasserad någon gång.

Med nedanstående fyra förslag kan EU ta krafttag för att få ett slut på de ofredanden och övergrepp som alldeles för många kvinnor utsätts för:

1 Jämställdhet måste skapas på den europeiska arbetsmarknaden. Den ovan nämnda rapporten visar att en tredjedel av alla övergrepp var relaterade till en arbetssituation och att förövaren var en chef, kollega eller kund. Ska vi leva upp till de ambitiösa målen i EU:s tillväxtplan om att minst 75 procent av kvinnor mellan 20 och 64 år ska vara i arbete år 2020 måste alla medlemsländer reformera sina sociala modeller så att vi skapar samhällen med sunda arbetsplatser som ger samma möjligheter och trygghet för alla.

Att män från alla samhällsklasser och på alla slags arbetsplatser tar sig rätten att trakassera eller ofreda kvinnor har en del av sin förklaring i att män ofta innehar maktpositionerna på arbetsplatsen.

Med osäkra anställningar och kvinnors underordning på arbetsmarknaden skapas utrymmen för sexuella trakasserier. Därför måste insatser sättas in för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Bland annat måste barnomsorgen byggas ut, föräldraförsäkringen individualiseras, pensionsåldern göras könsneutral och sambeskattningen avskaffas. Kvinnor ska inte behöva välja mellan karriär och familj, utan ha tillgång till både och.

2 Definitionen av alla former av våld mot kvinnor måste harmoniseras inom EU. Dagens EU-direktiv fastställer att medlemsländerna har en skyldighet att skydda kvinnor från sexuella trakasserier i vardagslivet. Trots att direktiven har implementerats på nationell nivå så har de inte nått den förväntade effekten, eftersom EU-länder har olika syn på vad som räknas som sexuella trakasserier. Att medlemsländer tolkar direktiven olika blir tydligt när man konstaterar att bara tolv av EU:s medlemsländer, däribland Sverige, har kriminaliserat sexuella trakasserier.

Därför måste EU harmonisera definitionen av alla typer av våld mot kvinnor. Bara så kan brotten blottläggas, förebyggas och kriminaliseras på samma sätt.

3 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, måste ratificeras av alla medlemsländer. Istanbulkonventionen anses i många avseenden vara det tyngsta och mest omfattande rättsligt bindande instrumentet för våld mot kvinnor i EU. Därför borde de elva medlemsländer, bland annat Storbritannien, Irland, Tjeckien och Grekland, som ännu inte ratificerat konventionen snarast göra det.

4 Organisationer som står i frontlinjen för arbetet mot sexuella övergrepp, exempelvis kvinnojou­rer, måste stöttas. EU-kommissionen har gett medlemsländerna cirka 60 miljoner kronor för att civila samhällsorganisationer ska kunna driva sina projekt för att bekämpa våld mot kvinnor eller stödja offren. Organisationer med spetskompetens inom området måste få ext­ra resurser och medlemsländernas regeringar borde tillskjuta pengar.

I samband med #metoo har fler kvinnor än tidigare vågat anmäla och söka stöd. Enligt Brottsförebyggande rådet ökade antalet anmälningar kraftigt i höstas och kvinnojourerna i Sverige har fått betydligt fler samtal.

Ändå lever kvinnojourerna under knappa ekonomiska förhållanden och bidragen de tar emot räcker knappt till att hålla lokalerna öppna. Kvinnojourer måste vara trygga i att det finns en långsiktig ekonomiskt stabilitet för att kunna hjälpa tjejer. Därför måste det nationella stödet öka!

Kampen för kvinnors rättigheter i samhället kan inte bara drivas av eldsjälar, det måste drivas med samhällets stöd.

Även om Sverige toppar ligan som det mest jämställda landet så är vårt land fortfarande inte jämställt. Som Europaparlamentariker tar jag fighten för jämställdhet varje dag. Jag accepterar inte att hälften av alla barn redan vid födseln döms till sämre livschanser.

Låt inte #metoo bara stanna vid debatten, låt #metoo bli den flodvåg som röjer vägen för kommande generationer så att vi i framtiden aldrig igen behöver höja rösten för att säga ”jag med”.

Cecilia Wikström, Europaparlamentariker (L)