Sommaren 2018 har den extrema värmen och efterföljande torkan upptagit våra medvetanden och nyhetsmedier. Redan i juni gick flera kommuner ut med rekommendationer för invånarna att spara vatten, Ekot rapporterade om svår foderbrist och djurfabrikerna fick nödslakta när torkan inte gav sig.

Nu anslår regeringen stora summor pengar för att kompensera för de förluster kött-, och mejeriproducenter dras med som efterföljd. Feministiskt initiativ ser årets foderkris som en fingervisning om vilka utmaningar jordbruket står inför i framtiden.

Det är tydligt att vi måste ställa om vår livsmedelskonsumtion och -produktion, både för att minska våra klimatutsläpp, och för att möjliggöra klimatanpassning.

Feministiskt initiativ går till val med förslag om en grön skatteväxling på livsmedel, där kött beläggs med en skatt och momsen på vegetabilier sänks.

Skatten ska utformas så att det kött som har störst klimatpåverkan blir dyrast, samtidigt som de livsmedel som har lägst klimatpåverkan blir billigast. På så sätt skapas incitament för konsumenter, såväl individer och familjer som offentliga och privata aktörer, att konsumera miljövänliga livsmedel med låg klimatpåverkan. Syftet är att snabbt minska den skadliga konsumtionen av såväl svenskt som importerat kött. Enligt en undersökning genomförd av Naturskyddsföreningen påverkar även en relativ prisökning, vilket också får effekt på konsumtionen av billigt, importerat kött.

Konsumtionen av kött, ägg och mejeriprodukter står för den enskilt största delen av de totala klimatutsläppen.

Upp till en femtedel av utsläppen kommer från djurindustrin och därför har vi mycket att vinna på en kraftigt minskad produktion och konsumtion. I dag utfodras djur i stor utsträckning med soja som växer i stora monokulturella odlingar på skövlad regnskogsmark. Enorma mängder vatten och gigantiska jordarealer krävs, och upp till 90 procent av energin går till spillo när maten tar omvägen via ett djur.

Till detta kommer överanvändning av antibiotika i djurfabriker där små utrymmen sprider sjukdomar och friska djur medicineras i förebyggande syfte. Antibiotikan läcker ut i naturen och orsakar multiresistenta bakterier – en förödande utveckling för både djur och människor.

Hanteringen av djurens avföring är miljöfarlig och riskfylld, och sist men inte minst utsätts djur i djurfabriker för stort lidande och stress. Fortfarande dödas djur i gaskammare eller får huvudet nedsänkt i elektriska bad, avlas att växa så snabbt att benen knäcks eller biter svansarna av varandra som stressbeteende – även i Sverige.

En minskad köttkonsumtion och -produktion är nödvändig i omställningen till ett ekologiskt jordbruk som bedrivs i samklang med naturen och med respekt för djuren.

När grödor används till mänsklig föda i stället för djurfoder blir jordbruket betydligt mindre intensivt. Vi sparar vatten och åkermark och kan bruka jorden på ett sådant sätt som berikar den, inte utarmar den. Då vi går mot en framtid där fler somrar blir som den 2018 kommer en sådan omställning vara absolut nödvändig. I dag lever det svenska jordbruket på konstgjord andning, men stora subventioner från EU och svenska staten, utan bättre tider i sikte. Vi tror på böndernas vilja och förmåga att ställa om inför framtiden, och vill genom vår livsmedelspolitik underlätta en sådan omställning.

F! går till val med övertygelsen om att en grön omställning på tallriken och i jordbruket är möjlig och absolut nödvändig. Med köttskatt och billigare vegetabilier gör vi det enkelt och lustfyllt att leva och producera miljövänligt.

Gita Nabavi, partiledare Feministiskt initiativ

Gubb Marit Stigson, miljö- och klimatpolitisk talesperson Feministiskt initiativ