För att förbättra Uppsala kommuns dåliga ekonomi krävs en månatlig ekonomistyrning, tydliga åtgärdsprogram och ett starkt politiskt ansvarstagande.
Det är bråttom att ta sig upp den allvarliga ekonomiska svacka kommunen befinner sig i.
Ekonomistyrning handlar om diagnos och åtgärder. Åtgärderna måste ske utifrån en tydlig och begriplig diagnos av verkligheten och den beskrivs bäst genom att beskriva kommunens sparande eller kassaflöde från verksamheten.
Sparandet är det penningmässiga överskottet när all verksamhet har betalats. Det är det som finns över varje månad och tillförs kassan.
Det är sparandet som ska finansiera amorteringar och investeringar. Utan tillräckligt sparande måste man ta lån.
Och Uppsala lånar långt mer än vad som är ekonomiskt hållbart. Nu belånas kommande generationer Uppsalabor tungt och oacceptabelt.
Nu krävs kraftigt sparande och avsättningar till kommunens kassa för att betala investeringar och amorteringar. Oansvarigt budgeteras nu för låga resultatnivåer för åren 2016–2018. Våra barn skuldsätts tungt!
Det är dock värre än så. Bokslutsprognoser och budgetinstruktioner under 2015 visar att den avgående ekonomichefen, Per Törnvall, inte får tillräckligt stöd för en hårdare och nödvändig ekonomistyrning.
Det är uppenbart att S, MP och V inte tar ett nödvändigt ekonomiskt ansvar.
Bokslutsprognoser och korrigerande åtgärder måste nu vara prioriterade inom kommunstyrelsen.
Vi uppskattar att det verkliga utfallet för 2015 blir ännu sämre än oacceptabla 1,5 procent. Hur blir det 2016 om det fortsätter utför? Ett fortsatt negativt sparande gör att kommunen lånar till driftkostnader, trots okloka skattehöjningar.
Majoriteten kör på en klart underbalanserad budget under hela mandatperioden.
Fortsätter denna dåliga ekonomiska hushållning kan Uppsalaborna vänta sig ännu fler okloka skattehöjningar.
Vilka åtgärder behövs? Måste det bli jobbigt? Att sparandet minskat under flera år beror på att kostnadseffektiviteten är mycket låg. Kostnaderna har ökat oansvarigt. För mycket pengar i verksamheterna innebär erfarenhetsmässigt att kvaliteten går ner. Kostnads- och kvalitetseffektivitet är faktorer som samvarierar, det är ett belagt samband. Mycket evidens finns och svag politisk ekonomistyrning är problemet.
Förbättringar genomförs bäst genom att jämföra kostnadsläget inom de huvudsakliga verksamheterna med andra kommuner som är mest kostnadseffektiva. Nedan jämförs med effektivaste kommun i riket, kommuntypen och länet. Och det räcker att välja de tre verksamheter där Uppsala kommun har de högsta överkostnaderna för att se möjligheterna.
Per inskrivet barn har Uppsala en överkostnad räknat per barn på 45 073 kronor jämfört med Munkfors i Värmland, som hade lägst kostnad 2014.
Vad får man för den merkostnaden i Uppsala som man inte får i Munkfors? Kan verksamheten ha högre kvalitet i Munkfors än i Uppsala? Det är möjligt men inte sannolikt. Totala överkostnaden är 448 miljoner kronor.
De som uppfattar jämförelsen med Munkfors som extrem kan då välja Örnsköldsvik i samma kommuntyp som Uppsala, och överkostnaden blir då 185,5 miljoner kronor. Men varför ska Uppsala ha högre kostnader än Tierp? Jämfört med Tierp är överkostnaden 228,5 miljoner kronor. Äldreomsorgen sticker ut med stora överkostnader.
Kunskapen om hur verksamheter ska utformas bäst finns inte i Uppsala.
Bara genom att jobba med ovanstående tre verksamheter kan kommunen hitta den dryga halvmiljard som behövs för att balansera sin ekonomi.
Fokus borde självklart vara att ta hem förmågan att jobba smartare för att våra skattepengar ska ge minst lika bra utfall som inom jämförbara kommuner. Att som nuvarande majoritet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern höja skatterna är en dum väg som bara riskerar att förvärra kommunens ekonomiska situation. Skattehöjningar på toppen av redan höga skatter tar handlingsutrymme ifrån enskilda Uppsalabor och hindrar kommunens olika delar från att genomföra nödvändiga förbättringar. Förbättringar som är möjliga att åstadkomma om Uppsala driver sin tjänsteverksamhet mer professionellt med tydligt delegerat ansvar och befogenheter till kommunens olika delar och maximalt nyttjar modern informationsteknologi.
Uppsala har alla möjligheter att utvecklas positivt.
Stadens geografiska läge, två mycket kvalificerade universitet och ett näringsliv med stor potential utgör en fantastisk grund för framgångsbygge. Framgångar som både kan erbjuda nuvarande och kommande generationer invånare ett högt välstånd.
Om det ekonomiska utfallet för 2015 blir som vi befarar börjar kommunens läge bli akut.
Ekonomichefen har sagt upp sig. Skyndsamma förbättringar krävs. Det är allvarligt att kommunstyrelsens ordförande, Marlene Burwick (S), i UNT 29/12 säger ”det är först under 2017 som vi måste göra nya prioriteringar”. I UNT 31/12 har S, MP och V också mage att påstå att de leder Uppsala med framsynthet och lyfter kommunen.
Stefan Hanna, kommunalråd Centerpartiet
Hans Jensevik, vd Svensk Kommunrating