Jämställdhet mot hiv

Jämställdhet och kvinnors ökade inflytande är nycklar i kampen mot hiv/aids, skriver Isabella Lövin och Michel Sidibé.

Isabella Lövin

Isabella Lövin

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

DEBATT2014-12-08 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt som ebola skakar världen fortsätter kampen mot hiv och aids.

Var 15:e sekund smittas en person och varje dag dör drygt 4 000 personer i aidsrelaterade sjukdomar.

Globalt lever tre gånger Sveriges befolkning med hiv. Det är en mänsklig tragedi som tillåts fortgå trots att vi vet hur spridningen kan stoppas och trots att det finns bromsmedicin. Nu måste vi ta krafttag för att överbrygga klyftan mellan dem som får information, stöd och behandling och de människor som lämnas utanför – utan tillgång till kunskap, sjukvård eller makten att bestämma över sin egen kropp.

En blick i backspegeln visar vad som är möjligt när världen samlar sina krafter. Tack vare det stöd och resurser som länder satt in för att bekämpa hiv och aids så har nära 14 miljoner människor som lever med hiv i dag tillgång till behandling – en dramatisk ökning från 400 000 personer år 2003. Globalt har antalet nya hivinfektioner sjunkit med 38 procent sedan 2001.

Tack vare bättre metoder för att undvika att hiv-viruset överförs från mammor till barn under graviditeten har man lyckats undvika att över två hundratusen barn blir infekterade varje år.

Men vi behöver göra mer. I södra Afrika är hiv den främsta orsaken till dödsfall bland ungdomar och i flera länder är antalet flickor och unga kvinnor som lever med hiv flera gånger högre än pojkar. En ny generation riskerar att få sina liv slagna i spillror vilket naturligtvis får konsekvenser för hela samhället. Vi vet att bristen på jämställdhet och mäns sexuella våld mot kvinnor ökar spridningen av hiv. Den ojämlika maktrelationen märks kanske tydligast då män alltför ofta ser sig ha rätten att bestämma över kvinnors kroppar och när de ska ha sex. Kvinnors möjlighet att säga nej eller kräva att de till exempel ska använda kondom för att skydda sig mot infektioner försvåras av den ekonomiskt och socialt utsatta situation de lever under.

På många håll är det inte ovanligt att unga tjejer ser som sin enda utväg att ha sex med äldre killar och män, till och med sina lärare, i utbyte mot tjänster: få betyg, skolböcker, en ny tröja eller kontantkort till mobiltelefonen.

För att stoppa spridningen av hiv måste vi öka kvinnors makt och inflytande i samhället liksom över sina egna liv.

Här gäller det att jobba på olika plan. Redskap liknande det svenska barnbidraget kan bidra till att hålla kvar flickor och unga kvinnor i skolan och därmed stärka deras egenmakt. I en studie i Malawi fick fattiga unga kvinnor och flickor små bidrag på mellan en och femton dollar per månad. Resultaten visar att fler flickor fullföljde skolutbildningen, att tonårsgraviditeter och tidiga äktenskap föll med 30 procent och antalet nya hiv-infektioner reducerades med så mycket som 64 procent. Vi ser också hur unga kvinnor mobiliserar för att utmana normer och värderingar som vingklipper deras liv. Deras kraft visar att förändring inte bara är möjlig, utan redan pågår.

I framtiden ska ingen behöva smittas av hiv, ingen ska dö av aids och ingen ska diskrimineras på grund av hiv-infektion.

Denna vision om ”de tre nollorna” är Sverige och Unaids fast beslutna om att jobba tillsammans för att uppnå. För att den ska bli verklighet måste nya generationer få sexualundervisning och kunskap om hur man skyddar sig mot hiv och andra sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Sverige och Unaids kommer att arbeta med regeringar, det civila samhället och andra viktiga aktörer för att alla människor ska få tillgång till vård, stöd och behandling utan att riskera att bli utsatt för diskriminering eller våld.

Samtidigt måste vi också bryta föreställningar om manligt och kvinnligt som begränsar flickor och kvinnors livsutrymme och som effektivt sätter käppar i hjulet för kampen mot hiv.

Sverige har en lång tradition av arbete med jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – frågor som många andra länder backar för, i värsta fall motarbetar. Just därför är Sveriges engagemang och röst extra viktig för att en gång för alla stoppa spridningen av hiv.

Isabella Lövin, biståndsminister

Michel Sidibé, generaldirektör Unaids

Fakta Hiv/Aids

Aids

FN:s gemensamma program Unaids bildades 1996 i syfte att kraftigt stärka FN:s ansträngningar mot hiv och aids.

35 miljoner människor lever med hiv i världen. 3,2 miljoner är barn och 2,1 miljoner ungdomar.

Afrika Söder om Sahara står för 70 procent av världens nya infektioner, varav 60 procent återfinns i Sydafrika, Nigeria och Uganda.

2013 fick 380 000 flickor och unga kvinnor hiv, vilket utgör 60 procent av alla nya infektioner i världen. 15 procent av alla kvinnor som lever med hiv är 15–24 år och 80 procent av dessa bor i Afrika ­söder om Sahara.

Endast 24 procent av alla unga kvinnor och 36 procent av alla unga män i världen har grundläggande kunskap om hur hiv sprids och hur man kan förebygga infektioner.

Läs mer om