Dagens trygghetssystem för studenter är krångligt och ofullständigt. Många studenter känner inte ens till att det går att vara sjukskriven och hur en går tillväga om en blir sjuk. Studenter har i dag 30 dagars karenstid – tiden det tar innan sjukdomsersättning kan betalas ut och regler vid sjukdom gälla.
I mars 2015 väntas den nu mycket försenade parlamentariska socialförsäkringsutredningen presentera sina resultat. Under tiden som utredningen har pågått har många samhällsgrupper fått lida av det bristande försäkringssystemet, inte minst studenterna.
Lika lite som det är rimligt att en person som är yrkesverksam hamnar utan försörjningsmöjlighet vid sjukdom, lika orimligt är det att någon vars huvudsysselsättning är studier ska hamna utanför trygghetssystemen.
Det är dags att lägga fokus på att öka tryggheten för det stora antal studenter som i dag inte har möjlighet till grundläggande stöd under sjukdom.
När den som studerar sjukskriver sig prövar Försäkringskassan ärendet, likt för den som yrkesarbetar. Skillnaden är att studentens arbetsförmåga måste vara helt nedsatt för att vara berättigad CSN under sjukdomstiden. Av detta medföljer att stora grupper av studenter som är sjuka antingen inte kan vara sjukskrivna alls, eller måste sjukskriva sig på heltid, något som många gånger gör det svårt att återgå till studier efter en period av sjukfrånvaro.
Det saknas helt rutiner för rehabilitering tillbaka till studier, det enda stöd som finns syftar till att återgå till arbete.
I samband med tillsättandet av socialförsäkringsutredningen 2010 publicerades en rapport som för fram att den större majoriteten av studenter i Sverige har låg kännedom om vilka möjligheter de har att få ersättning om de blir sjuka. 80 procent av de tillfrågade hade inte fått information om hur man går tillväga för att få ersättning vid sjukdom, och endast 5 procent av dem som varit sjuka under studietiden fick någon form av ersättning vid sjukdomen (S 2010:04).
Studenter har orimliga 30 dagars karenstid. Att i ett tidigt skede anmäla sjukdom till försäkringskassan är därför särskilt viktigt för studenter, för att förhindra att fler veckor än nödvändigt ses som förbrukade av studiemedlet. Dessutom är möjligheten till ekonomiskt stöd under sjukskrivning från studier helt och hållet knuten till studiemedel från CSN.
Om du varken tar studiemedel eller arbetar, till exempel under sommarmånaderna, är du hänvisad till socialtjänsten. Det finns alltså ingen försäkring som täcker alla som de facto studerar, endast dem som tar studiemedel.
Den som tidigare har förlorat rätten till studiemedel på grund av sjukdom och ouppklarade högskolepoäng har alltså inte heller rätt till ekonomiskt stöd i form av fortsatt studiemedel.
Uppsala studentkår har i samarbete med Uppsala universitet, Studenthälsan, Försäkringskassan och CSN arbetat med att ta fram vad vi kallar Stödkortet, en slags guide med information om vad som gäller när studenten blir sjuk. Vi hoppas att med detta kunna sprida kunskap om trygghetssystemet och undvika missförstånd. För tyvärr leder okunskapen om studenters förutsättningar under sjukdom till att en hel del felaktig information sprids till studentgruppen. Till exempel kan en student få höra att hen måste avregistrera sig från sin kurs för att kunna läsa den igen. Detta leder till att studenten förlorar sin enda möjlighet till försörjning under sjukdomsperioden.
Den student som blivit sjuk får i dag lita helt till sin egen förmåga att samordna vägen tillbaka till studier – ett system som kräver stor insats för den redan utsatta individen.
Många ger upp tanken på att slutföra sin utbildning helt och hållet. När det inte finns möjlighet till rehabilitering eller sjukskrivning på deltid är risken är stor att studenten förlorar rätten till studiemedel, vilket utgör ytterligare ett hinder för att komma tillbaka. Eftersom studenten inte har en motpart, liknande en arbetsgivare, är det väldigt oklart vem som bär övergripande ansvar för hur studenterna hanteras i det nuvarande socialförsäkringssystemet. Troligtvis är det ett av skälen till att studenter just nu faller genom maskorna i samhällets skyddsnät, och att 28 000 studenter i dag står helt utan skydd i händelse av sjukdom (enligt SFS uträkning offentliggjord 20/1).
Uppsala studentkår och Uppsala universitet anser att socialförsäkringssystemet för studenter måste förbättras på flera punkter.
Att regeringen har som ambition att slutföra socialförsäkringsutredningen ser vi som positivt för studentgruppen och möjligheten för studenter som varit sjuka att slutföra sin utbildning. Vi förväntar oss att löften kommer att infrias och att ett socialförsäkringssystem som omfattar alla som studerar, inte bara de som tar studiemedel, införs. Vi måste också möjliggöra för studenter att vara sjukskrivna på deltid, och införa rutiner för hur studenter kan rehabiliteras tillbaka till studier efter en längre periods sjukskrivning. Karenstiden för studenter måste förstås också förbättras och sättas i relation till andra sysselsättningar. Slutligen måste det en gång för alla göras tydligt vems övergripande ansvar det är att se till att studenter kan utnyttja möjligheterna till sjukskrivning och stöd för att kunna återgå till sina studier.
Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet
Caisa Lycken, ordförande Uppsala studentkår
Miranda Cox, vice ordförande Uppsala studentkår