Jag vet vad ni tänker, ”Samhall, där jobbar ju bara sådana som inte kan få något annat.” Och oj, vilket fel rykte Samhall har fått! I dag står jag upp för Samhall och berättar den ”riktiga” sidan av Samhall.
Just nu är jag på arbetsträning på Samhall inom Östhammars kommun i hopp om att få fortsätta men med en anställning inom en snar framtid. Jag har hoppat mycket fram och tillbaka både i skola och ute i arbetsliv i flera år. Jag är i dag 23 år och utan arbete.
Det finns så dålig kunskap om psykiska funktionshinder på ”vanliga” arbetsplatser. Sedan finns det säkerligen chefer eller arbetsledare som kan lite om diagnoser och hur man bör ge ett bra bemötande. Men dem har jag i alla fall aldrig träffat – på typ 20 olika arbetsplatser inom olika arbeten (praktik) jag varit på.
Jag har ofta blivit dåligt bemött på arbetsplatser – och på några få ställen som funkat ganska bra, har jag ändå fått en spark i baken att jobba på fort, göra allt och lite till, nästan mer än vad som är sagt. Jag klarar för tillfället att jobba 50 procent. När jag har känt att jag måste jobba järnet mer för att bli omtyckt, har jag bränt ut mig, fått utmattning och depressioner, ångest och hopplöshetskänslor.
Samhall har som grund: du med funktionshinder får jobba hos oss. Har du problem med knäet eller ryggont kan du jobba här. Har du diagnoser som till exempel asperger eller adhd får du jobba hos oss också. Du får ett bra bemötande och ett stort överseende med ditt funktionshinder. Här får du vara dig själv, och därför ger Samhall en trevlig stämning bland arbetskamraterna. Här blir alla accepterade som de är, utan att bli dömda. Här får du vara hyperaktiv med koncentrationssvårigheter, eller störa dig på detaljer och bli frustrerad av förändringar i arbetschemat. Här är det okej att vara som du är.
På vanliga arbetsplatser skulle du säkert få oförstående ögon på dig, kanske kritik för ditt beteende (som du inte kan rå för) och sämre hänsyn. På vissa ställen är det kanske bra, men dit har inte jag hittat i alla fall.
Jag har aldrig blivit så bra bemött på någon arbetsplats som här på Samhall. Jag har för första gången i hela mitt liv träffat en kompis som är otroligt lik mig. Lika hyperglad med lite knäppa tics, och lika bra detaljseende som jag. Lika nogrann och ordningsam. Vi har båda asperger och adhd. Vi är lika som bär.
Jag kan vara mig själv här på ”jobbet”. Det är första gången som jag inte håller inne med mina känslor och tankar. Här är jag accepterad. Här är jag ångestfri.
Fy till er som dömer ”Samhallare”. Vi på Samhall tar hand om varandra och låter alla här ha sina bekymmer utan att döma. Här är jag äntligen mig själv. Jag skäms inte att säga att jag jobbar på Samhall för här får jag vara Malin. Här kan jag glänsa och blomma bland härligt folk.