Det är vi människor som har orsakat klimatförändringar och annan miljöförstöring och vi människor är de enda som kan lösa dessa problem.
Varför har då så lite hänt trots överväldigande rön från klimatforskning och stor medial uppmärksamhet kring extremväder och is som smälter i Arktis?
Ett viktigt skäl är att orsakerna till klimatförändringarna är komplexa och hoten känns diffusa, så vi tenderar att stoppa huvudet i sanden och tänka att de där problemen löser forskarna eller den tekniska utvecklingen åt oss. Våra psykologiska försvarsmekanismer skyddar oss mot obehagliga insikter och vi har svårt att föreställa oss vad ett förändrat klimat verkligen kan innebära. Sommarens intensiva hetta, torka och skogsbränder gav många av oss en indikation på att ett förändrat klimat kan innebära kännbara problem.
Och för att förhindra en katastrofal utveckling räcker det inte med att vi reducerar koldioxidutsläppen med några enstaka procent per år.
Minskningstakten i industrin liksom för Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser är i dag för låg för att vi ska nå de uppsatta klimatmålen, konstaterar man på Naturvårdverket. Det behövs en genomgripande omläggning av resurskrävande livs- och produktionsmönster – inte bara en övergång till fossilfria bränslen inom energisektorn som oftast diskuteras utan även livsmedelssektorn, byggsektorn och industrisektorn, där stål, cement, aluminium och plast står för nära 20 procent av de globala koldioxidutsläppen. En sådan omställning kan inte lösas genom att vi alla försöker leva mer klimatsmart – det krävs mer omfattande politiska styrmedel. Och det är här valet kommer in!
Vi behöver politiker som inser situationens allvar och som är beredda att göra det som krävs för att åstadkomma en klimatssmart transformation av vårt samhälle.
Klimatförändringarna är resultatet av att vi globalt lever över våra tillgångar och konsumerar som om vi hade tre–fyra olika klot att tillgå. Många samhällssektorer har vi som medborgare svårt att påverka så vi är beroende av kloka politiker som sätter upp ramar för resursanvändning, miljöförstöring och koldioxidutsläpp. Som professor Johan Rockström säger så har vi mänsklighetens mest avgörande tio år framför oss. Det är nu planetens framtid avgörs.
Denna framtid gäller inte minst våra barn och barnbarn och generationer framöver. Barnen är vår framtid, vilket är en vacker tanke -- men det är inte tanken som räknas, det är handling. Därför spelar det stor roll hur vi väljer på söndag.
Vi måste satsa på politiker som är beredda att fatta långsiktigt hållbara beslut för att bibehålla den fantastiska livsmiljö som planeten Jorden har gett oss alla.
Många av oss oroar sig för frågor som knappt finns på agendan inför valet. I SOM-institutets årliga mätning av svensk samhällsoro kan man läsa att förändringar i jordens klimat oroar 61 procent, miljöförstöring 61 procent och terrorism 60 procent av oss. Men vi behöver gå från oro till handling och rösta på politiker som är beredda att lyfta miljö- och klimatfrågan till första plats på den politiska agendan. Det är trots allt en överlevnadsfråga för framtida generationer.
Psykologisk forskning visar att det är viktigt att underlätta för förändring, att handling är en viktig del i förändringsprocessen.
Det ska vara lätt att göra rätt. Vi behöver ledarskap som har modet att göra kloka förändringar och som hjälper oss att kunna göra mer. Det är inte så att klimatet kan vänta, så därför är det här valet avgörande. Vi kan inte nöja oss med att källsortera, äta mindre kött och försöka flyga mindre. Vi behöver ta flera steg, på samhällsnivån, inom företag, i det ekonomiska tänkandet och som individer. Vi behöver rösta fram politiker som har insett situationens allvar och som är beredda att satsa på långsiktigt hållbara lösningar.
Låt detta bli ett val för allas våra barn, barnbarn och kommande generationer.
Marta Cullberg Weston, leg psykolog, leg psykoterapeut, författare
Ira Sundberg, ekopsykolog, leg psykolog, leg psykoterapeut