Den senaste tiden har det förts en offentlig debatt om ledning och styrning av universitet och högskolor, där linjestyrning och kollegialitet ibland betraktas som varandras motsatser.
Vi menar att moderna universitet och högskolor behöver båda delarna – och vi ser ingen motsättning emellan dem.
Sveriges universitet och högskolor är den största statliga arbetsgivaren med omkring 60 000 anställda. Vi har även närmare 400 000 studenter i Sverige som måste känna sig trygga med att de får en utbildning av hög kvalitet. Det krävs för att vi ska kunna konkurrera med kunskap och inte med låga löner, vilket är en förutsättning för den svenska modellen som vi måste fortsätta att utveckla. I debatten påpekas ofta att den statliga styrningen behöver bli mer ändamålsenlig. Vi delar den bilden.
Det finns ett behov av mindre detaljstyrning och mer tillit i styrningsformerna. Samtidigt måste det finnas en klar strategisk kapacitet och ett tydligt ansvarsutkrävande.
Bara så får vi starka och ansvarstagande universitet och högskolor.
Styrningen av universitet och högskolor vilar på två grundprinciper – kollegialitet och linjestyrning. Kollegialiteten garanterar specialistkunskap inom respektive område och säkerställer hög kvalitet i verksamheten. Lärarna, forskarna och studenterna har ett grundläggande och i hög grad gemensamt ansvar för kvaliteten i utbildning och forskning. Det är också en grundläggande princip att forskningen granskas kritiskt och prövas av forskarna själva.
Det är angeläget att värna om den akademiska friheten som i grunden är en frihet för individen att avgöra frågor om innehåll och metoder i framför allt forskning men till del också i undervisning. För att möjliggöra detta måste staten visa tillit till universitet och högskolor och garantera deras självständighet.
Inom högre utbildning måste strategiskt arbete kunna kombineras med kollegialitet och studentinflytande. Det här tredelade ansvaret skiljer sig mot förhållandena inom andra myndigheter och företag.
För att säkerställa studentinflytandet har regeringen gett i uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att kartlägga och analysera studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande och vad som behövs för ett starkt och oberoende studentinflytande.
Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett effektivt och välfungerande ledarskap vid universitet och högskolor, som har förmåga att fatta svåra beslut och göra strategiska prioriteringar. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga, analysera och i vissa delar lämna förslag kring hur staten styr sina myndigheter. Uppdraget fokuserar på hur administrativa krav kan minskas, hur medarbetarnas kompetens bättre kan tas till vara och hur ledarnas kompetens inom staten kan utvecklas.
Detaljstyrningen måste minska och mer tillitsbaserad styrning införas. Detta gäller inte minst inom universitet och högskolor.
Det ställs höga krav på effektivitet i statliga verksamheter, och det är rimligt. Medborgarna måste kunna kräva ett ansvarsfullt och effektivt utnyttjande av våra gemensamma resurser. Detta gäller i samma utsträckning för universitet och högskolor som för andra myndigheter. Regeringen inväntar nu därför dels remissvaren på Ledningsutredningens betänkande, dels resultatet av Statskontorets kartläggning av den statliga styrningen.
En ändamålsenlig styrning av universitet och högskolor, där linjestyrning och kollegialitet kompletterar varandra, skapar förutsättningar för starka och ansvarstagande lärosäten med hög kvalitet i både utbildning och forskning. Det är genom att satsa på kunskap och kompetensförsörjning som vi stärker den svenska modellen – och stärker Sverige.
Helene Hellmark Knutsson, minister (S) för högre utbildning och forskning
Ardalan Shekarabi, civilminister (S)