En snabb jobbreform

Invandrare i Sverige möter tre stora hinder på arbetsmarknaden, skriver Stefan Hanna (C) och Hans Jensevik.

Låst arbetsmarknad. Vi föreslår reformer som kan hjälpa invandrare till jobb, skriver Stefan Hanna (bilden) och Hans Jensevik.

Låst arbetsmarknad. Vi föreslår reformer som kan hjälpa invandrare till jobb, skriver Stefan Hanna (bilden) och Hans Jensevik.

Foto: Pär Fredin

Debatt2016-06-12 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Konsulteras ekonomisk vetenskap hur vägen till jobb ser ut för våra invandrare så fås tre svar, att de kan få jobb men det kan ta tid, att det sker endera på den vita eller svarta delen av arbetsmarknaden och att där de finner jobb så får de på sikt betalt efter personlig produktivitet.

Efter statsminister Stefan Löfvéns regeringsombildning står det helt klart att han och nuvarande regering inte har några nya förslag som bryter många människors utanförskap.

Utan åtgärder från samhället för att minska söktiden och motverka svarta jobb så kommer många invandrare dömas till livslångt utanförskap. Mellan 2006 och 2014 visar statistik från kommunsektorn att äldreomsorgen är förloraren av den misslyckade migrations och integrationspolitiken. På tur att ställas under stark kostnadspress är barnomsorgen och pensionerna. En radikal jobbreform som räddar välfärden måste sjösättas inom kort.

Våra invandrare möter främst tre stora hinder på arbetsmarknaden. Det är hinder som en verkningsfull jobbreform för svaga grupper måste runda. Samtliga borgerliga partier är väl medvetna om detta och har lanserat olika lösningsförslag. Ingångsjobb från Centerpartiet, förstajobbetanställningar från Moderaterna, startjobb från Liberalerna och introduktionsanställningar från Kristdemokraterna. Men dessa varianter av ”anställningar” hanterar inte något av hindren.

Det första hindret är regeringsformen, som ger facken en stark ställning på arbetsmarknaden. Det andra är den anvisade vägen via Arbetsförmedlingens etableringsinsatser som köar upp till passivitet. Det tredje hindret är vänsterns identitetspolitik, som kan ses som den underliggande grundorsaken till att Sverige hamnat i en politisk låsning i dessa frågor.

Partier till vänster har länge haft regeringsmakten och har succesivt cementerat arbetsmarknadens regler till fackens förmån. I Regeringsformens 14:e paragraf står: ”En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.” Ett aktuellt exempel är fackets blockad av Paus Bagarstuga i Västerhaninge Centrum. Där ser vi tydligt ett facks beteende som hindrar vägar in på svensk arbetsmarknad. I Sverige har inga individer rättigheter att fritt söka arbete och ingå anställningsavtal. Denna rätt gäller fackföreningar. Blockaden är ett verksamt instrument som leder till att ett fack skriver avtal för individen.

Man får som invandrare söka jobb, men man måste gå till arbetsförmedlingen först och söka skydd för facket genom någon etableringsåtgärd, utan bidrag med sig när man möter en arbetsgivare är man chanslös.

Den politiska sporten sedan 1968 har varit att hitta ”svaga grupper” och reformera för att skydda dessa. Denna politik omhuldas idag av de flesta partier. Invandrarna ses som en svag grupp och budskapet blir; sätt dig på en stol, gör ingenting, vi tar hand om dig, du får bidrag, rösta på oss. Nu möter invandrarna detta i institutionaliserad form. Det krävs ett radikalt nytänkande.

För att öppna arbetsmarknaden för alla föreslår vi: 1. Gör alla till egna företagare. 2. Låt varje kommun bestämma lokala nivåer i försörjningsstödet, det som tidigare kallades socialbidragen. Gör det självklart att arbetsföra med försörjningsstöd kan avkrävas arbetsprestation. Hur gör vi alla till företagare?

Grundidén är att vem som helst kan anlita vem som helst för valfritt uppdrag. Fri förhandlingsrätt råder, som i invandrarnas hemländer och man behöver bara komma överens. Skatteverket tillhandahåller en företagarapp som myndigheten administrerar. Den som anlitar någon behöver bara gå in på skatteverkets hemsida eller app och där, när uppdraget är utfört, inbetala det belopp man kommit överens om. Nyckeln är den anlitades personnummer. Snabbt och smidigt drar skatteverket av moms, inkomstskatt och sociala avgifter och ett litet belopp för en försäkring gällande arbetsskydd.

Det som blir kvar, ca 40 procent enligt gällande regler, slussas vidare till den utförande företagarens bankkonto.

Sedan sker inget mer. När man aktiverat sitt företagande genom skatteverkets app är det bara att jaga jobb. Födelsenummer eller tillfällig identitet knyts till eget bankkonto. Dagen efter registrering får man på uppgiven adress ett företagsbevis. Då är man företagare och kan söka jobb överallt utan att facket kan sätta stopp. Företagares fria förhandlingsrätt är garanterad i grundlagen.

Alla som har en anställning påverkas inte på annat sätt än man på sin fritid kan jobba extra på ett smidigare sätt än idag.

Detta företagsamhetslyft kräver en kompletterande åtgärd. Om varje hundralapp resulterar i en disponibel behållning på 40 kronor kommer många som lever på bidrag att känna det bekvämare att fortsätta med det än att verka som företagare. Reglerna för försörjningsstödet måste förändras parallellt. Varje kommun och inte Socialstyrelsen måste få rätten att lokalt bestämma sina socialhjälpsnormer.

Reformen ställer större krav på individen att ta ansvar för sin egen försörjning. När en person väljer att lämna arbetsförmedlingens åtgärder för kommunalt försörjningsstöd bör också en bortre parentes finns. Innan dess avtrappas bidragen under en lämplig period. Vi tror på människans egen förmåga och det måste alltid löna sig att jobba istället för att leva på bidrag.

Vad vi föreslår måste också följas av de förslag på lättnader i beskattning som de fyra borgerliga partierna har i sina olika förslag. Med dagens skattenivåer kommer få att finna det lönsamt att ingå vita avtal. Om inget sker är det uppenbart vad vi har framför oss, flera parallella samhällen varav ett som kommer att försörja de andra på sätt vi inte kommer att gilla. Bidragspolitiken leder oss fel. Det krävs en snabb och radikal jobbreform.

Stefan Hanna

Kommunalråd (C) Uppsala kommun

Hans Jensevik

Nationalekonom

Läs mer om