Många partier presenterar förslag på förbättringar inom skolans område, men det är bara Vänsterpartiet som erbjuder ett tydligt alternativ till den politik som främjar konkurrens och kommersialisering och som har förts sedan nittiotalet.

För Vänsterpartiet är likvärdighet ett nyckelbegrepp. Barn behöver olika mycket stöd, och en likvärdig skola kompenserar för dessa olika förutsättningar. Alla elever ska kunna lita på att skolan kan ge den hjälp de behöver för att lära sig.

Så är det inte i dag. Enligt PISA har elever från socioekonomiskt missgynnade familjer dubbelt så hög risk att prestera sämre i läsning jämfört med andra elever. Skolverket lägger i sin analys mycket av skulden för Sveriges dåliga resultat på ökade skillnader mellan skolor och bristande förmåga att kompensera för elevernas olika förutsättningar.

Försämringen i skolresultat har skett mot bakgrund av vidgade sociala och ekonomiska klyftor. Regeringen har haft som mål att öka skillnaderna i inkomst. Därför är det stötande att skolans kompensatoriska förmåga har blivit sämre. Barn till föräldrar som råkar ut för sjukdom eller arbetslöshet blir missgynnade både ekonomiskt och utbildningsmässigt.

Självklart är extra resurser viktiga för skolan. I vårt budgetförslag ökar vi skolanslaget med ett särskilt statsbidrag som ger 6 000 fler lärare till 2017. Därutöver öronmärker vi en miljard kronor till de skolor och elever med de största behoven.

Även om resursökningar är nödvändiga, kommer det att krävas fler åtgärder. Mycket tyder på att segregationen och den bristande likvärdigheten har förvärrats av de förändringar som genomfördes under nittiotalet och som har stått till grund för skolpolitiken sedan dess: kommunaliseringen av skolan, det fria skolvalet och friskolor.

Då trodde många att ökad kvalitet skulle uppnås genom att släppa in vinstintressen och marknadskonkurrens i skolan. I dag vet vi att det har lett till en ökad skolsegregation med skadliga konsekvenser för elevernas resultat.

Det är dags att ta itu med bristande likvärdighet på en mer fundamental nivå.

Hundratals olika kommunala och fristående huvudmän kan inte garantera alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Därför vill vi, i likhet med en majoritet av lärare, förstatliga skolan. Vi föreslår en parlamentarisk utredning för att analysera hur detta ska bäst genomföras, men vi slår fast att lärare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare ska vara statligt anställda. En kommuns ekonomi ska inte vara avgörande för vilka pedagoger våra barn möter.

För att garantera alla barn oavsett bostadsort en bra skola vill vi reformera det fria skolvalet. Skolornas upptagningsområden görs om för att ta hänsyn till boendesegregationen och en närhetsprincip införs. Skolan kan inte lösa alla problem med socialsegregeringen i Sverige, men det kan hjälpa en bra bit på vägen.

Vinstdrivna skolor har ett inneboende incitament att locka till sig elever som det är lättare att göra vinst på. En friskola i länet anmäldes nyligen for att ha nekat ett barn plats på grund av en neuropsykiatrisk diagnos. Skolsegregationen har ökat samtidigt som friskolorna har fått allt fler elever. Därför vill vi förbjuda vinstintresset i skolan. De aktiebolag som i dag driver skolor ska ombildas till svb-bolag, utan krav på vinstmaximering.

I dag är det uppenbart att kommunalisering, vinstintresse och fritt skolval är bland de främsta orsakerna till skolans problem. Vi är stolta över att kunna representera ett parti som inte räds för att lägga fram de skolförslag som behövs för att alla barn oavsett förutsättningar ska kunna lita på att få en bra och likvärdig utbildning.

Emma Wallrup, riksdagskandidat nr 1 för Vänsterpartiet i Uppsala län

Neil Ormerod, riksdagskandidat nr 4 för Vänsterpartiet i Uppsala län