På nyhetsplats i UNT återges resultatet från docent Gaby Badres undersökning av 260 gymnasieelever i Ängelholm (8/2). Enligt Badre är eleverna hyperaktiva och kan inte koppla av vilket leder till sömnproblem. Ännu en undersökning och ännu ett antal artiklar i ämnen. Det är dags för politikerna att vakna upp och satsa på våra ungdomar, vår framtid!
Att inte sova tillräckligt har sitt pris. Vi ser att ungdomars läsförståelse har sjunkit, mattekunskaperna är sämre än någonsin och betygen går ner år för år. Vi ser också ett högre antal unga som mår dåligt. Dessutom har förskrivningen av sömnmedel, lugnande och antidepressiva läkemedel ökat dramatiskt de senaste åren. Allt detta kan kopplas till sömnbrist.
En av de första saker som händer vid sömnbrist är att de kognitiva funktionerna reduceras. Det vill säga att minne, koncentration, åtkomst av grundkunskaper med mera försämras; allt det som behövs för att kunna förstå vad man läser och hur man räknar.
Under sömnen ska njutningshormoner (serotonin, dopamin och endorfin) fyllas på. Får man för lite sömn får man sämre påfyllnad. Lång tid av sömnproblem gör att förrådet töms och man kan inte längre bli glad utan känner sig allt från nedstämd till deprimerad. Att sömnbrist och depression hänger ihop har länge varit känt.
Försäljningen av sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar mellan 0 och 18 år har enligt apotekens statistik ökat med 54,7 procent mellan 2006 och 2009. Ökningen kan bero på introduktionen i juni 2007 av det kroppsegna hormonet melatonin. Oavsett om man tillskriver hela eller bara en del av ökningen till melatonin så har andelen barn och unga som behöver hjälp att sova, vare sig det är med melatonin eller andra sömnmedel, ökat. Det är alarmerande nog.
I Gaby Badres undersökning visar det sig att en tredjedel av de 260 studerade eleverna hade sömnproblem. Vi har, precis som Gaby Badre säger, ett nationellt problem som vi måste ta itu med.
Politikernas svar på sämre skolresultat är att ta till hårdare tag, till exempel när det gäller frånvaro och uppförande och att satsa 2,6 miljarder på matematikundervisningen. Vad hjälper det när våra elever inte sovit? Att undervisa trötta elever med nedsatt kognitiv förmåga är en tuff utmaning även för den skickligaste pedagog.
Vi behöver i stället satsa på att lära ungdomar att varva ner och sova gott. När jag föreläser på skolor möter jag många elever som blir förvånade när de får reda på hur mycket, när och varför man ska sova. De har helt enkelt inte förstått att sömn är ett av våra grundläggande behov och inte något som man kan låta bli för att det är tråkigt eller för att man har annat för sig.
När de förstår att koncentrations- och minnessvårigheter, stress, övervikt, nedstämdhet, irritation och mag-tarmproblem är konsekvenser av dålig eller för lite sömn är de flesta beredda att göra förändringar, förutsatt att de fått kunskapen och verktygen.
Såväl föräldrar som skola måste hjälpa till att förbättra de ungas sömnvanor, hävdar Badre och jag håller med. För det krävs det en rejäl satsning i form av pengar till skolan och vården. Elever behöver lära sig om sömn och stress i skolan. Skolpersonal och föräldrar behöver utbildning i sömn- och stresshantering för unga så att de kan hjälpa trötta ungdomar tillbaka till god sömn. Primärvården behöver få resurser att ta hand om unga som söker hjälp. Ungdomar ska erbjudas andra alternativ än läkemedel. Torbjörn Åkerstedt, professor, sömn- och stressforskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet ifrågasätter förskrivningen av sömnmedel till unga under 20. ”Vi vet inte vad som händer om man manipulerar system i en hjärna som inte är färdigutvecklad.”
Så vakna nu politiker! Om vi inte agerar nu kommer vi att få betala dyrt för våra barn och barnbarns vårdkostnader och mediciner samt för att väga upp för uteblivna skatter och ökade kostnader för sjukpenning. För att kunna betala notan får vi nog ställa in oss på att jobba till 85 i stället för Reinfeldts senaste bud på 75.
Anna Nygren
gymnasielärare, sömn- och stresshanterare, författare
UNT 19/2