Aldrig har så många varit uppkopplade och aldrig har information delats lika snabbt som den gör nu. Att ta lvara på digitaliseringen kan ge tid för personliga möten, skapa klimatsmarta lösningar och förverkliga innovationer som tidigare varit abstrakta visioner. Med patienten i fokus kan vi utveckla framtidens vård.
Men i sjukvården lever pappershögarna kvar.
Ofantliga mängder tid läggs på journalsystem, skrivande av intyg, manuellt hanterad dokumentation, signeringstvång, vårdsplatssökningar, avvikelserapporter, provbeställningar och tidsbokningar.
Listan kan göras betydligt längre. Så lång att tidsstudier visar att bara en tredjedel av en läkares arbetstid kan ägnas åt patienter.
En dryg femtedel av en sjuksköterskas tid kan ägnas åt omvårdnad. Så mycket som 40 procent av arbetstiden kan gå till så kallad springtid, arbetstid som ägnas till att söka information, logga in och ur olika system, springa mellan informationsstationer och skriva in samma information, vid upprepade tillfällen, på nya platser.
Vid Skånes universitetssjukhus uppfattar läkarna att 18 av 25 administrativa sysslor skulle kunna utföras av annan personal.
Specialisters arbetstid och höga löner går till uppgifter någon annan bättre skulle kunna utföra, till ett mindre pris.
Som tur är finns hopp. Att minska vårdpersonalens administrationsbörda och ge patienter möjlighet att möta vården på flera nya sätt är en prioritering för Liberalerna. Vi vill att medicinska sekreterare tar över nödvändig administration som ger andra tid till medicin och omvårdnad. Förutom det kan stora delar av dagens administrationskrav tas bort. För att minska detta pappersberg har vi lagt förslag om att avskaffa onödiga regler med en dansk så kallad Meningssamling, en enhet vars främsta uppgift är att på ett systematiskt sätt rensa i regel- och policyverk på vårdplatser.
Digitala lösningar har blivit självklara i vår vardag. Men de måste också bli självklara på arbetsplatser inom sjukvården.
I en undersökning genomförd av Telia drogs slutsatsen om att smarta larm, mobila enheter och digitala arbetssätt kan halvera mängden springtid. En rapport av forskare i samarbete med McKinsey, Socialdepartementet och E-hälsomyndigheten visar att klokt genomförd digitalisering kan spara 180 miljarder per år och samtidigt ge bättre
vård. Därför måste vi agera.
Patienter och anhöriga behöver smarta e-hälsotjänster för att de som vill ska kunna nå den egna journalen, boka återbesökstider på internet eller träffa en läkare genom videolänk.
Vi måste kunna förstärka vården med digitala tjänster, telefon eller video för att öka kontinuiteten och göra kontakterna lika enkla som vanliga fysiska besök.
Samtidigt måste vi beslutsfattare ställa tydliga krav. Videomöten, robotar och andra tekniska hjälpmedel ska användas för att ge mer tid till människor inom sjukvård och omsorg och deras patienter – inte för att spara pengar. Detta ska göras klokt och med patientens säkerhet i fokus. Liberalerna vill lagstadga patienters rätt att nå sin journal digitalt men också ge patienten rätt att kunna välja vilken information hen vill dela, och vilken som ska vara privat. Vårdgarantin ska därför kompletteras med en digital vårdgaranti för nätbaserade behandlingsformer.
Dessa nödvändiga reformer kan stoppa tidstjuvarna i vardagen och på arbetsplatsen.
Det gäller förstås inte bara inom vården. Genom ett modernt IT-stöd och smart digitalisering kan vi göra vardagen enklare även i skola, socialtjänst och omsorg - digitalisering ska underlätta, inte stjäla tid. Det kommer att öka människors självständighet och ge oss mer tid för varandra.
Lina Nordquist, regionråd, riksdagskandidat (L)Thea Andersson, riksdagskandidat (L)Malin Sjöberg Högrell, regionrådskandidat (L)