I Uppsala växer nya bostadskvarter fram. Byggkranar har blivit ett vanligt inslag i stadslandskapet. Trots detta är bostadskrisen fortsatt akut. Inte ens kommunalrådet Erik Pelling tror att byggkrisen är löst inom de närmsta tio åren. Kommunen beräknar bygga cirka 3000 bostäder i år men av dem är bara cirka 15 procent hyresrätter.

En snabbkoll på Uppsalahems hemsida visade 23 nyproducerad lägenheter för uthyrning. En tvåa i Kungsängen går på 10 000 kronor och en fyra på över 16 000 kronor. Man undrar vilka den tänkta kundkretsen är. Unga, ensamstående föräldrar, lågavlönade, arbetslösa och andra utan tjock plånbok göre sig knappast besvär. Enligt Boverket tjänar nästan en miljon svenskar för lite för att ha råd med ett nytt kontrakt. Nyproduktionen är helt enkelt för dyr för de mest behövande.

Bostadsbristen slår särskilt hårt mot de unga som inte har stöd av välbeställda föräldrar. Jakten på det egna första boendet blir ofta ett lidandets historia präglat av provisoriska och otrygga boenden i andra hand eller hyresrum med risk att bli lurad eller betala ockerpris. Som tidigare hyresbasen Barbro Engman uttryckte det innan hon köptes upp av motparten: "det värsta är att detta är ett slags accepterat elände – samhället struntar i hur det går när de unga utnyttjas på bostadsmarknaden". De som inte hänger med i prisutvecklingen blir lämnade vind för våg då bostadskapitalet ratar projekt som ur vinstsynpunkt ses som kostnadskrävande.

Hyresgästföreningens rapport visar att andelen som är beroende av föräldrars stöd för att klara boendet på ett decennium ökat med en tredjedel. Över en kvarts miljon unga vuxna som vill ha egen bostad saknar det och var fjärde ung vuxen bor i osäkra boendeformer. En fjärdedel bor hos sina föräldrar, en fördubbling på 15 år. Det återspeglas i antalet unga som bor i hyresrätt vilket minskat med en tredjedel.

För hyresvärdar och storbanker är dock bostadsnöden en god affär. Den till affärsdrivande bolag omvandlade allmännyttan gjorde förra året en vinst på 4,7 miljarder kronor Uppsalahem återfinns på tredje plats i rankningslistan. Hyresgästerna hos bolagen i topp genererar en tusenlapp i månaden åt sina värdar. De privata hyresvärdarna gjorde ännu större vinst. Bland dem Rikshem, som genomförde lyxrenoveringen på Kvarngärdet med hutlösa hyreshöjningar som följd. Bankernas vinster på bolånen är på rekordnivå. Marginalen på varje utlånad bostadskrona har nästan sexdubblats på tio år.

Till detta kan läggas att den välbeställda medelklassen sett sina attraktiva villor och bostadsrätter generera kraftiga värdeökningar stödda av skattefinansierade rotavdrag och ränteavdrag som hyresrätter inte är berättigade.

Vi kan konstatera att den marknadsanpassade bostadspolitiken bevisligen har misslyckats med att ordna bostadsförsörjningen i landet. Värst är det i storstadsregionerna dit man får räkna Uppsala. Det är det privata kapitalet som inte vill ha tillbaka de gemensamma lösningarna helt enkel för att den nuvarande situationen är en guldgruva för dem men till nackdel för det stora folkflertalet.

Brytpunkten kan härledas till skattereformen 1990. Genom kraftigt minskade räntesubventioner frånsvor sig staten allt ansvar för bostadsförsörjningen. På bara några år förvandlades boendet från en nettoutgift på 25 miljarder kronor i statens budget till en nettoinkomst i samma storlek. Följden blev kraftiga hyreshöjningar. Bostadsbyggandet havererade, särskilt vad gäller hyreslägenheter. I dag byggs bara hälften så många hyreslägenheter som 1980 trots en ökad befolkning. Så kom den moderata politiken med utförsäljning av kommunala bostadsområden till privata fastighetsbolag och ombildningar till bostadsrättsföreningar vilket gjorde ägandet till ett instrument för segregation.

De borgerliga fortsätter köra den "enda vägens politik". Mer av avregleringar, privatisering och marknadslösningar vilket ändar i ökade klyftor och bostadssegregering. Så vill exempelvis Centern i sin lokala valutfästelse omvandla 550 lägenheter i Gottsunda, Valsätra och Eriksberg till bostadsrätter.

Några kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen har de rödgröda inte presenterat, det har som mest handlat om några miljarder i riktade stimulanspaket åt kommunerna. Den EU-styrda upphandlingspolitiken ligger fast.

För att råda bot på bostadskrisen måste staten återta ansvaret för bostadsförsörjningen. Det måste helt enkelt byggas mer. Enligt Boverkets behöver byggandet i landet fördubblas till 2025. Det innebär 700 000 nya bostäder. AP-fonderna bör användas till att finansiera bostadsbyggande i statlig och kommunal regi. Förbjud spekulation med pensionspengarna och kapitalet är åter tillgängligt .

Därtill måste en omfördelning ske från kapitalintressen till den vanlige löntagaren.

Hyresrätten är i dag en straffbeskattad boendeform. Det beräknas till cirka 2000 kronor i månaden till den vanlige hyresgästens nackdel. Subventionera hyresrätten i motsvarande grad som villor och bostadsrätter. Ta pengarna från nuvarande rotavdrag som gynnar värdestegring på privat egendom.

Inför ett rotprogram för upprustning av eftersatta offentligägda bostäder. Här i Uppsala har Uppsalahem börjat renovering i Eriksberg av 1500 bostäder. För hyresgästerna innebär det krav på kraftiga hyreshöjningar. Det är oacceptabelt.

Riv upp den så kallade "Odell-lagen" som tvingar kommunerna att driva sina bostadsföretag efter marknadsmässiga vinstprinciper, vilket infördes under falska principer med hänvisning till EU. Uppsalahem ökade förra året sin vinst med över 20 procent.

Uppsala kommun måste sätta stopp för utförsäljning av det egna fastighetsbeståndet likväl som på kommunal ägd mark. Att sälja ut sådana tillgångar för att finansiera underskott i budgeten är Ebberöd bank. I de unga och resurssvagas intresse bör även avgiften i kommunens bostadsförmedling avskaffas.

Hans Johansson
Mario Sousa
Kommunistiska Partiet