Kringarbete stjäl viktig tid från sjukvård och omvårdnad. Socialstyrelsen skriver att 1990-talets neddragningar av medicinska sekreterare och vårdbiträden skapade tidsbrist för sjukvårdens övriga medarbetare. Undersökningar här i Uppsala tyder på att bara drygt en dag av en sjuksköterskas arbetsvecka kan ägnas åt direkt omvårdnad.
Dyrbar tid går alltså till arbetsuppgifter någon annan skulle utföra bättre, och det görs till ett överpris. Detta är inte rimligt.
Sverige har fler läkare och fler sjuksköterskor per capita än de flesta OECD-länder. Antalet anställda i hälso- och sjukvården har aldrig varit fler än i dag – sedan mitten av 90-talet har antalet läkare ökat med 55 procent. Trots att alltmer resurser tillförs sjukvården och alltfler sjuksköterskor anställs hinner dock sjukvården inte ta hand om alla patienter i tid. Vi har sjukvård i världsklass, men när det gäller arbetsbelastning och väntan på vård kan vi bättre.
Den tidsbrist vi skapat sedan 1990-talet ställs inom kort på sin spets av en åldrande och växande befolkning. Rekryteringsbehoven förstärks av pensionsavgångar. Det är dags att återinföra vårdbiträdena.
Sjukvården blir alltmer avancerad, men vi vet samtidigt att behovet av att bädda sängar, servera nattmackor eller puffa upp kuddar under trötta huvuden inte kommer att försvinna. I dag görs dock detta till ett överpris, samtidigt som avancerade utbildningar devalveras. Många läkare och sjuksköterskor uppger att de inte räcker till – de har en stressad arbetsmiljö och allt mindre tid för sina patienter. En undersköterska har en treårig omvårdnadsutbildning, men får ofta ägna stor del av tiden åt arbetsuppgifter långt från omvårdnad. Medarbetare som behövs till annat städar, tvättar droppställningar, serverar lunch och ägnar sig åt helt annat än deras utbildning syftar till.
När kringuppgifter ska samsas med sjuksköterskans ansvar och undersköterskans huvudfokus sker det med arbetsmiljön som betalning. Resultatet blir ineffektiv vård och samhällsekonomiska förluster.
Under vår tid i majoritet tog Liberalerna initiativ till en kartläggning av kringjobbet i sjukvården. Dessutom införde Alliansen konceptet Vårdnära service, där patientnära städ och tvätthantering utförs av andra än vårdpersonal. Där projektet införts kan undersköterskor lägga mer tid på sina patienter, samtidigt som städningen blir bättre när den utförs av hygienutbildad personal med tid för arbetsuppgiften. I en tidigare motion har Liberalerna ställt krav på att detta arbete måste fortsätta.
Vi har även krävt att landstinget ska se över behovet av fler medicinska sekreterare. Nu tar vi nästa steg: vi kräver att vårdbiträdena återinförs.
Vårdbiträden behövs i sjukvården. Det kan handla om allt från förrådspåfyllnad till service och servering av kvällsfika, både på Akademiska sjukhuset, på Enköpings lasarett och på våra närvårdsavdelningar. Tillsammans med Vårdnära service kan vårdbiträden avlasta undersköterskor och ge dem mer tid till viktig omvårdnad.
Undersköterskorna kan i sin tur avlasta sjuksköterskorna. Så skapas mer tid för patienterna, till ett lägre pris än i dag.
Vårdbiträden och vårdnära service låter oss använda vårdens resurser klokare, men ger också fler människor en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. I den kanske största integrationsutmaningen någonsin i vårt land är det viktigt. Att återinföra vårdbiträden är att sänka trösklarna in på svensk arbetsmarknad för denna grupp, samtidigt som deras hjälp verkligen behövs i sjukvården.
Var och en i sjukvården måste kunna lägga sin tid på det som gjorde att han eller hon sökte sig till sjukvården till att börja med: patienterna. Vi lär få vänta på vår vård så länge landstinget väntar på vårdbiträdena.
Lina Nordquist (L), oppositionslandstingsråd
Lena Lundberg (L), landstingsstyrelsen
Carl Nettelblad (L), landstingsstyrelsen
Johan Enfeldt (L), vårdstyrelsen
Janine Bichara (L), sjukhusstyrelsen
Håkan Marklund (L), fastighets- och servicenämnden
Kajsa Dovstad (L), Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor