• torsdag 27 april 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Raggmunk med bacon och lingonsylt Malins matblogg Malins matblogg
Vädersponsor:

Återinför ämnesbetyg

Debatt Elever och lärare är överens om att ämnesbetyg bör återinföras i gymnasieskolan, skriver Åsa Fahlén och Lina Hultqvist.

Nyligen gick remisstiden ut för gymnasieutredningen vari utredaren bland annat föreslår att ett återinförande av ämnesbetyg i gymnasieskolan bör utredas.

Sveriges elever och lärare är dock överens – ämnesbetyg bör återinföras i gymnasieskolan.

Från att ha varit en angelägenhet för få, är gymnasieskolan i dag en skolform för alla. De allra flesta ungdomar börjar gymnasieskolan efter avslutad grundskola. Att nå en examen har dock visat sig bli en stor vattendelare.

Mer än en fjärdedel av varje årskull når aldrig en gymnasieexamen. Det är därför en av vår samtids stora frågor att lösa.

Att mer än 30 000 elever i varje årskull lämnar gymnasieskolan utan examen är tyvärr i stor utsträckning ett självförvållat problem. I samband med gymnasiereformen på 1990-talet, vid övergången från linjegymnasiet till programgymnasiet, genomfördes också en förlängning av yrkesprogrammen, en övergång till kurssystemet samt att ett betygsystem med en gräns för godkänt infördes. Förändringarna innebar en ambitionshöjning, men de matchades aldrig med de stödresurser som krävdes för att få fler att lära sig mer. Förändringarna ledde därför bland annat till en kraftig ökning av andelen som inte fullföljde sin gymnasieutbildning.

Kursbetygen har skapat ett oförlåtande system som bäddar för stress och tidiga misslyckanden.

Eftersom eleverna bär med sig varje enskild kurs till slutbetyget slår det hårt mot dem som har det svårt i början eller som har en svacka under en termin. Samtidigt har antalet gymnasielärare som sjukskrivs för stressrelaterade sjukdomar nästan fördubblats på fem år. Ett stort antal kurser följt av ökat antal betyg och bedömningar har naturligtvis varit en bidragande orsak.

Den främsta fördelen med ämnesbetyget är att det kan skapa en naturlig övergång mellan kurser samt en tydligare helhetsbild av utbildningen för eleven.

Ett införande av ämnesbetyg ger alltså en större möjlighet att stödja elevens kunskapsutveckling långsiktigt. Vår förhoppning är att elevers behov av att komplettera betyg kommer att minska under förutsättningen att eleven ges utökad lärarledd undervisningstid och kontinuerliga samtal med läraren under de gymnasiala studierna.

Ett viktigt argument för en förändring i riktning mot en helt ämnesutformad gymnasieskola är att stressen bland unga ökar, i synnerhet bland flickor.

Det finns många olika faktorer som påverkar elevernas upplevda stress, men kursutformningen med betyg efter varje avslutad kurs är en bidragande faktor. Vår ståndpunkt är att elevens slutbetyg ska spegla det eleven kan vid slutet av sina studier, inte vad eleven kunde vid ett visst tillfälle under första årskursen. Detta kommer att bidra till minskad stress till gagn för inte minst flickor, men även för de grupper som har svårt att klara de inledande kurserna i utbildningen och därför väljer att hoppa av i andra eller tredje årskursen.

Dessutom kommer lärarnas arbetssituation att kunna förbättras genom att undervisningen kan ske långsiktigt med bredare helhetssyn.

I stället för som i dag då kursmål och samtliga bedömningsmoment ska tenteras av och betygsättas under kort tid och där elever sällan bedömer kunskap från en kurs till en annan som nödvändig för att nå önskade betygsresultat i nästkommande kurs.

Sveriges Elevkårer och Lärarnas Riksförbund är övertygade om att ämnesbetyg är en viktig del i arbetet för att minska avhoppen.

Genom att kunna arbeta mer med elevernas kunskapsutveckling under hela gymnasietiden, utan snäva stupstockar och med ett kraftigt utökat stöd till elever som behöver det kan vi motverka de många avhoppen och ge alla ungdomar de förutsättningar de behöver för att kunna etablera sig i vuxenlivet och fullfölja sina drömmar.

Trots att återinförandet av ämnesbetygen har varit så önskat av såväl lärare som elever, har politiken länge blundat för sitt ansvar i denna fråga.

Återkallandet av gymnasiereformen 2007 innebar att förslaget om att ersätta kursbetyg med ämnesbetyg, såsom man hade enats om 2004, aldrig genomfördes. Nu är det dags för en blocköverskridande överenskommelse som borgar för långsiktighet. Det är dags att skapa gemensamt goda förutsättningar för Sveriges elever och lärare i gymnasieskolan.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas RiksförbundLina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer

 
 

Debatt