Att det råder läkarbrist inom flera specialiteter, främst allmänmedicin och psykiatri, är ett känt faktum. På grund av detta har antalet platser på läkarprogrammet utökas, dels genom att utöka platserna på de befintliga läkarprogrammen och dels genom att starta en ny läkarutbildning på Örebro universitet.
Antalet platser på läkarprogrammen är nu drygt 50 procent fler än för tio år sen. Kommer då denna ökning att råda bot på läkarbristen? Svaret är tyvärr nej, eftersom man inte har åtgärdat flaskhalsarna som finns efter läkarexamen.
När AT-tjänstgöring infördes 1972 träffades en informell överenskommelse mellan staten och dåvarande Landstingsförbundet om att landstingen skulle ansvara för AT och ST. 1998 infördes emellertid en skyldighet för landstingen i 15 § hälso- och sjukvårdslagen att anordna tillräckligt med AT-tjänster så att alla nyutexaminerade läkare kan få AT. Bakgrunden var att antalet AT-tjänster hade minskat under 90-talet. I väntan på AT fick läkarna hanka sig fram på kortare vikariat utan någon garanti för utbildning eller handledning.
Samma situation som sågs på 90-talet ser vi nu också i dag. Antalet AT-block är i dag alldeles för få för att alla som tar läkarexamen ska kunna få AT inom rimlig tid.
Sveriges Yngre Läkares Förening gör sedan 2005 en mätning över väntetiden från examen till påbörjad AT. För varje mätning har väntetiden ökad och den genomsnittliga väntetiden var 2015 cirka tio månader. Väntetiden har stigit i alla landsting. Det landsting som har kortast genomsnittlig väntetid har en väntetid på drygt fem månader.
Landstinget i Uppsala län har den nästa längsta väntetiden i landet på drygt 12 månader. Samtidigt är det ett av de landsting som som har minst antal AT-block av alla. Till hösten finns nio AT-block på Akademiska sjukhuset, lika många som på det betydligt mindre Mora lasarett.
På Lasarettet i Enköping finns det sex AT-block till hösten, vilket innebär att landstinget totalt sett utlyser färre AT-block än vad sjukhuset i Skövde gör.
Det begränsade antalet AT- och ST-tjänster utgör en stor flaskhals. Jag har själv sökt AT vid tre tillfällen och skickat i genomsnitt 19 ansökningar per gång utan att lyckas få AT. I år kommer konkurrensen om AT-blocken bli ännu större då den första kullen läkarstudenter på Örebro universitet kommer att ta examen till sommaren.
Om jag får AT till hösten kommer det att ha gått minst 19 månader från det jag tog examen till dess jag påbörjar AT.
Teoretiskt sett skulle det kunna ta tolv år från det man påbörjar läkarprogrammet tills dess att man är färdig specialist. I praktiken får man dock räkna med åtminstone 15 år. Det är också så lång tid det tar innan en ökning av antalet platser på läkarutbildningen ger resultat. I väntan på AT får de nyutexaminerade läkarna hanka sig fram på vikariat. Det har varit relativt vanligt att man då också har fått jobba själv på akutmottagningen, utan någon legitimerad kollega på sjukhuset, något som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har reagerat på.
Vi befinner oss nu i den absurda situationen att det är brist på specialistläkare samtidigt som nyutexaminerade läkare har svårt att få jobb.
Den enda lösningen på detta problem är fler AT- och ST-tjänster. Tyvärr verkar utvecklingen snarast gå åt motsatt håll. Bland annat har Landstinget Dalarna minskat antalet AT-block med 17 procent till 2016 i besparingssyfte, samtidigt som man bara har hälften av läkartjänsterna inom primärvården tillsatta. Även på Akademiska sjukhuset har AT-blocken minskat från tio till nio. Är landstingen förmögna att ta tag i problemen?
Niklas Bylund, läkare, Uppsala