Det är glädjande, efter många års planerande, att arenafrågorna börjar gå i mål. IFU-arena, en av världens största innebandyanläggningar, kommer tillsammans med den nya friidrottsarenan att stå klar till sommaren 2016. Uppsala EventCenter i Gränby är på väg att passera detaljplanestadiet och kan om allt löper planenligt invigas under 2018. Den nya fotbollsarenan på Studenternas, med en publikkapacitet på 10 000 personer, beräknas i sin första etapp vara spelklar sommaren 2019. Fullt utbyggd står arenan klar 2021. Österängen kommer att rustas upp för att klara av elitspel för amerikansk fotboll och en utomhusarena för friidrott kommer att färdigställas på Gränby sportfält.
Kommunstyrelsen har också gett idrotts- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda var en arena för elitspel i bandy, utomhus eller inomhus, ska lokaliseras. Bandyalliansen har redan föreslagit en alternativ placering på Gränby sportfält.
Arenorna i Uppsala är en bra affär för Uppsala och Sverige. Kostnaderna för de nya arenorna beräknas uppgå till 71 miljoner årligen, vilket motsvarar 0,6 promille av kommunens totala kostnader. Samhällets intäkter i form av moms, skatteintäkter samt minskade kostnader för arbetslösa uppskattas till 133 miljoner kronor årligen.
År 2013 omsatte en av Sveriges största och mest växande näringar, besöks- och turistnäringen, 284 miljarder kronor. Motsvarande omsättning i Uppsala var knappt 1,8 miljarder kronor. I relation till Uppsalas storlek borde, rent matematiskt, Uppsalas besöks- och turistekonomiska resultat uppgå till knappt sex miljarder kronor vilket vi de facto är långt ifrån. En bidragande orsak till Uppsalas låga turistekonomiska intäkter är bland annat bristen på attraktiva och funktionella arenor.
I de här sammanhangen nämns bara kostnaden för att bygga själva arenorna, nära halvmiljarden för Studenternas med åtgärder för friidrott och amerikansk fotboll på andra arenor, 150 miljoner av kommunala skattepengar till Uppsala EventCenter och ett borgensåtagande till IFU-arena på 315 miljoner kronor. Det intressanta är inte investeringsutgiften utan den årliga driftkostnaden, inklusive räntor och avskrivningar under 25-40 år.
Den årliga kostnaden för kommunmedlemmarna, för dessa arenor, uppskattas till totalt 71 miljoner kronor vilket motsvarar 338 kronor per invånare och år. På dessa tre arenor beräknas antalet besökare uppgå till 1,5 miljoner personer årligen.
Idrotten är en nyckelfaktor i arenorna där elitidrotten spelar en central roll som förebild för barn-, ungdoms- och breddidrotten och samtidigt bidrar till bättre folkhälsa och integration. Elitidrotten i sig själv bidrar även till ökade skatteintäkter.
I en nyligen publicerad kartläggning av elitidrottsföreningarna i Uppsala, genomförd av Upplands Idrottsförbund, uppskattas de kommunala skatteintäkterna till 9-11 miljoner kronor årligen. Än mer intressant är de turistekonomiska intäkterna. Enligt den utredning som föregick kommunfullmäktiges beslut om den nya eventarenan i Gränbyområdet uppskattades att arenan skulle öka det turistekonomiska resultatet med cirka 450 miljoner årligen. Komplettera med effekterna av IFU arena och Studenternas, vilka beräknas till 150 miljoner kronor årligen och vi kan med god säkerhet uppskatta de totala ekonomiska effekterna till minst 600 miljoner kronor årligen.
Enligt olika utredningsinstitut (HUI, AB Resurs, Tillväxtverket) beräknas en ökning av det turistekonomiska nettot med 1,3 miljoner kronor generera heltidsarbete till en årsarbetare. Lågt räknat innebär det drygt 500 nya arbetstillfällen årligen vilket i sin tur genererar en kommunal skattebruttointäkt med minst 25 miljoner kronor.
Nettointäkten för kommunen är betydligt lägre, som en följd av de kommunala och statliga kostnads- och inkomstutjämningssystemen, men å andra sidan minskar kommunens och statens kostnader för arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd. Skatteintäkter samt betydligt lägre kostnader för arbetslöshet uppskattas minska samhällets kostnader med cirka 49 miljoner kronor årligen.
Att bygga de arenor som nu planeras i Uppsala leder till stora intäkter av engångskaraktär i form av ökade momsintäkter. De tre arenornas totala byggkostnader beräknas uppgå till drygt 1,5 miljarder kronor vilket innebär en momsintäkt till staten med många miljoner kronor. En ökad turistekonomisk intäkt med 700 miljoner, inkluderande den kvarhållna köpkraften, medför en årlig momsintäkt till staten med cirka 84 miljoner kronor.
Det ökade arenautbudet i Uppsala kommer att öka stadens attraktionskraft. Vi som Uppsalabor kommer att känna en större stolthet och möjligheten till nya idrotts- och kulturupplevelser kommer att stärka den lokala identiteten. Detta går inte att värdera i pengar men helt klart är att arenorna kommer att sätta Uppsala på Sverigekartan som en event- och idrottsstad med klass. I Uppsala, om någonstans i landet, vet vi värdet av stora evenemang. De fantastiska åren med bandyfinalerna gav oss alla oförglömliga minnen och satte Uppsala på kartan som idrotts- och evenemangsstad.
Vill man ändå värdera det i pengar så kostar det i sämsta fall skattebetalaren i Uppsala 30 kronor i månaden – det måste det vara värt!
Roger Lodén, ordförande Almtuna IS
Lasse Svensson, ordförande Sirius
Anders Norstedt, ordförande SMK Uppsala
Anders Karlsson, ordförande Uppsala volleyboll
Hannes Morger, ordförande FBC Uppsala
Erik Weiman, ordförande Sirius Bandy
Mats Åkerlund, ordförande Storvreta IBK
Jan-Olov Sjölund, ordförande Upsala simsällskap
Erik Jonzon, ordförande Fyrisfjädern
Ove Sjöblom, ordförande Sirius fotboll
Martin Söderberg, ordförande Uppsala 86:ers
Mats Pettersson, ordförande Upsala tennisklubb
Åsa Pettersson Danielsson, ordförande Sallén Basket
Peter Tornberg, ordförande Sirius Innebandy
Staffan Persson, ordförande Uppsala basket