Riksdagen har öppnat för ett system där studenter som betalar för en utbildningsplats kan antas på sämre meriter än studenter som inte betalar. Det tycker vi är förskräckande.
Bakgrunden är följande: den 11 december bestämde riksdagen att det ska vara möjligt med separat antagning för avgiftsskyldiga studenter, alltså de som kommer från länder utanför Europa.
Beslutet innebär att en högskola ska kunna anta så många avgiftsskyldiga studenter som möjligt, bara de är behöriga. De som betalar avgifter antas alltså separat och kanske med sämre meriter än studenter som söker högskoleplats på vanligt sätt.
Med andra ord möjliggör riksdagens beslut att principen om urval baserat på högsta meriter inte längre gäller. De nya antagningsreglerna hindrar konkurrens och innebär att likabehandlingsprincipen sätts ur spel.
Detta är i sig helt oacceptabelt och på sikt kan konsekvenserna bli än mer förödande. När vissa studenter betalar för sina platser finns risken att högskolorna anpassar utbud och innehåll i utbildningarna efter hur mycket intäkter avgifterna ger.
Det torde också bli så att andra studenter vill köpa sig platser framöver och att ett avgiftsbaserat antagningssystem växer fram. Erfarenheter från andra länder som infört liknande system är inte uppmuntrande, exempelvis Australien och Storbritannien. Högskolorna blir beroende av att få in avgifter medan regeringarna kan spara in medel och hänvisa lärosäten till att försöka få in fler betalande studenter.
Vi är motståndare till avgifter i högskolan och vill få bort avgiftsskyldigheten för studenter från länder utanför Europa.
Regeringen motiverade införandet av sådana avgifter med att svensk utbildning ska konkurrera med kvalitet och inte med pris. En idé som utgår från ett antagande om att en kostsam utbildning tvingar fram högre kvalitet för att kunna rekrytera studenter. Men vill vi ha hög kvalitet och de bästa studenterna måste vi faktiskt beakta – just det – meriterna. En persons betalningsförmåga ska aldrig kunna bestämma om studenten blir antagen. Det ska alltid vara meriterna som fäller avgörandet, oavsett varifrån ansökan kommer.
Det behövs fler utomeuropeiska studenter i svensk högre utbildning, inte minst för att det ökar utbildningskvaliteten.
Det förutsätter att högskolan har en strategi för internationalisering och använder studenters internationella erfarenheter. Det är något vi anser att högskolorna skulle kunna bli bättre på. Det finns ett antal hinder för att få in fler internationella studenter; migrationsregler, långa handläggningstider, anmälningsavgifter och stipendiesystem. Här finns mycket att förbättra.
Vi ser avgifterna som ett steg på vägen för att införa generella studieavgifter, vilket undergräver utbildningens kvalitet och ökar segregationen mellan olika studentgrupper.
Vi anser att regeringen ska fortsätta utreda frågan om hur vi kan få fler internationella studenter till Sverige, i stället för att skapa gräddfiler för dem som har rika föräldrar.
Annika Aronsson, ordförande för fackförbundet ST inom universitet och högskolor
Kjell Nilsson, styrelseledamot för fackförbundet ST inom universitet och högskolor
Carin Söderhäll, ordförande för fackförbundet ST:s sektion vid Uppsala universitet