14 000 nya högskoleplatser

En öppen högskola av hög kvalitet med fler utbildningsplatser i hela landet är avgörande för samhällets utveckling, skriver Helene Hellmark Knutsson och Eva Nordmark.

Helen Hellmark Knutsson

Helen Hellmark Knutsson

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

DEBATT2015-01-22 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Antalet studenter vid Sveriges universitet och högskolor har ökat under 1900-talet, liksom i de flesta jämförbara länder. Det har varit en positiv utveckling som medfört ökade möjligheter i livet för tiotusentals människor och en alltmer välutbildad arbetskraft för samhället i stort. Ett viktigt strategiskt vägval som gjort detta möjligt är den utbyggnad av den svenska högskolan som genomförts av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar, med starkt stöd från TCO.

Nu står Sverige inför ett nytt utbildningspolitiskt vägskäl. Konkurrensen om platser ökar, enligt statistik från myndigheterna Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Det har blivit allt svårare att komma in på högskolan, särskilt för personer över 30 år.

Utbyggnaden av högskolan har avstannat under de senaste tio åren och andelen sökande som antas till högskolan har minskat kraftigt de tre senaste åren. Därför vill regeringen investera i drygt 14 000 nya utbildningsplatser till och med 2018.

När fler människor än någonsin vill studera på högskolan vore det ett uppenbart slöseri med resurser och utvecklingspotential för Sverige att stänga dörren framför deras ansikten. Att möta framtidens utmaningar och det ökande studieintresset genom att minska möjligheten till utbildning är fel väg att gå. Den rätta vägen framåt är att investera i kunskap och utbildning av hög kvalitet för fler – både för unga som vill studera och för yrkesverksamma.

All statistik visar nämligen att de med högst utbildningsnivå vidareutbildar sig i störst utsträckning under yrkeslivet. Det innebär att de yrkesverksammas behov av vidareutbildning även på högskolenivå har ökat kraftigt, eftersom de högutbildade blivit många fler.

I en modern kunskapsnation som Sverige kan högskolestudier inte längre vara en kort fas i unga människors liv som leder till ett yrke man sedan ska ha under resten av livet. Så ser inte verkligheten ut i dag och ännu mindre i framtiden – utbildningskraven på arbetsmarknaden höjs hela tiden. Högre utbildning måste bli ett naturligt och återkommande inslag i allt fler människors liv.

Om vi sänker ambitionen för hur många som ska kunna läsa på högskolan blir det långsiktiga priset mycket högt.

Att fler lär sig mer är nämligen avgörande för framtidens jobb och konkurrenskraft – och därmed för vår välfärd. Dessutom ger utbildning människor ökad frihet att forma sina egna liv. I ett internationellt perspektiv måste Sverige också se till att inte halka efter andra länders kunskapsnivå, vilket vi sett oroväckande tecken på de senaste åren. Vi är övertygade om att Sverige ska konkurrera med investeringar i kunskap och kompetens – vi behöver inte bara fler utan också bättre jobb.

Fler platser över hela landet och god flexibilitet bidrar även till en breddad rekrytering till högre studier. I dag har föräldrarnas utbildningsnivå fortfarande stor betydelse för vilka som väljer att studera vidare eller ej.

Att alla människors potential och talanger får möjlighet att blomstra är inte bara en fråga om jämlikhet – det är en ekonomisk vinst för hela samhället.

Därför måste arbetet för att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan prioriteras under mandatperioden.

En ökning av antalet platser ska ske hand i hand med en förstärkning av utbildningarnas kvalitet. TCO har i en rad rapporter visat på allvarliga kvalitetsbrister i den högre utbildningen. Det handlar bland annat om alltför lite lärarledd tid, stora undervisningsgrupper och en pedagogik som inte sätter studenten i centrum.

Risken med detta är att alltför få fullföljer sina studier och att utbildningarna inte ger den kunskap som de är menade att ge.

Regeringen kommer därför att agera för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Från 2016 har regeringen därför föreslagit att avsätta en kvarts miljard per år för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Efter Decemberöverenskommelsen hoppas vi nu att diskussionen om att säkerställa en hög utbildningskvalitet kan fortsätta. Vi tror att det går att finna en samsyn över blockgränsen i denna viktiga framtidsfråga.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning
Eva Nordmark, ordförande TCO