Tänk dig att du delar ett roligt klipp på Facebook eller att du på Twitter laddar upp en skärmdump från en blogg eller en tidning. Plötsligt slår ett automatiskt filter till och raderar det du lagt upp. Rimligt? Tydligen tillräckligt rimligt för att både EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentets rättsliga utskott skulle tycka att det var en bra idé.
Det handlar om artikel 13, en omstridd del i det förslag till nya upphovsrättsregler som nu behandlas inom EU. Förslaget går i korthet ut på att göra sociala medieplattformar och andra liknande tjänster ansvariga för att inte upphovsrättsskyddat material sprids olovligen. Hittills har det varit upphovsrättsinnehavaren som på egen hand fått kontakta Facebook och Twitter för att be dem ta bort materialet. Förslaget tvingar nätplattformarna att införa ett automatiskt filter som raderar sådant material som kan innebära ett upphovsrättsintrång.
Syftet är gott. Att upphovsrätten behöver göras om för att bli modern och passa för digitala plattformar är det enkelt att hålla med om.
I dag kan nätplattformar tjäna pengar på att privatpersoner delar upphovsrättsskyddat material utan att några pengar kommer upphovsrättsinnehavaren till del. Musiker, fotografer, journalister och författare som ger ut material med upphovsrätt måste kunna skyddas också i vår digitala värld. Men EU-förslaget är problematiskt. För hur ska ett automatiskt filter kunna skilja det som är lagligt från det som är olagligt? En hel del material som inte är upphovsrättsskyddat kommer också att fastna. Den enskilde internetanvändarens möjlighet att sprida och ta del av information skulle minska kraftigt.
När så hela Europaparlamentet i torsdags tog ställning till utskottets förslag blev det nej, dock med knapp majoritet. Nu skickas frågan tillbaka till utskottet. Måtte det gå att komma överens om ett nytt förslag som både värnar upphovsrätten i en digital värld och garanterar ett fritt internet.