Doktoranden döms också till utvisning ur landet i fem år efter avtjänat straff. Uppsala tingsrätt meddelade sin dom i det uppmärksammade fallet på fredagseftermiddagen.
Domstolen slår fast att doktoranden är identisk med den person som under dold identitet sålt gifter på den dolda delen av nätet som kallas Darknet. De bevis som lagts fram räcker emellertid inte för att styrka de försäljningar som åklagarna påstått att mannen legat bakom.
Mannen frias på de två allvarligaste åtalspunkterna, medhjälp till grovt utpressningsförsök samt grovt brott mot krigsmateriellagen. Enligt Uppsala tingsrätt finns inte tillräckliga bevis mot doktoranden på någon av punkterna.
Doktoranden har hela tiden nekat till alla anklagelser. Han tog emot domen på fredagen tillsammans med sin försvarare, advokat Bengt-Göran Hugoson. De hade på eftermiddagen ännu inte bestämt om domen ska överklagas:
- Vi behöver först analysera domen noggrant. Vi konstaterar att tingsrätten ogillat huvuddelen av åtalet och uppenbarligen delat vår uppfattning att bevisen inte räcker till i stora delar. Samtidigt vill min klient bli helt frikänd, säger Bengt-Göran Hugoson.
Inte heller kammaråklagare Henrik Söderman kunde på fredagseftermiddagen säga om han och kollegan Karolina Lindekrantz kommer att överklaga.
- Vi ska i lugn och ro läsa tingsrättens dom och sedan fatta ett beslut inom två veckor, säger han.
Henrik Söderman anser att tingsrätten valt rätt påföljd, det vill säga fängelse. Han är också nöjd med doktoranden ska utvisas efter avtjänat straff. Huruvida ett år är lagom strafflängd vill Söderman vänta med att kommentera tills han tagit del av tingsrättens resonemang.
Giftstölderna har skett vid olika tillfällen mellan hösten 2014 och april i år. Kort efter den sista stölden greps mannen i sin bostad i Uppsala, sedan polisen genomfört två bevisprovokationer och satt upp hemliga spaningskameror på mannens arbetsplats och vid bostaden. Både amerikanska FBI och svensk säkerhetspolis har arbetat med fallet. Doktoranden häktades några dagar efter gripandet och satt frihetsberövad i nästan fem månader innan han släpptes ur häktet i slutskedet av rättegången. Han har hela tiden nekat till alla anklagelser om försäljning av gifter på nätet och stölder från arbetsplatsen.
Enligt polisutredningen och åklagarna skedde försäljningen under närmast yrkesmässiga former och var av "synnerligen farlig art" eftersom säljaren var likgiltig för hur gifterna skulle användas. Bland bevisen finns konversationer mellan säljaren och köpare på nätet om hur stor dos av ett ämne som behövs för att ta livet av en människa. Enligt utredningen står det klart att köparna haft som syfte att döda andra personer.
Bevisprovokationerna var ett försök att stärka utredarnas misstanke att doktoranden var identisk med en person som under täcknamn sålde droger och gifter på den dolda delen av nätet som kallas Darknet. Där kan användarna agera utan att avslöja sin identitet. Polisen beställde varor på darknet-sidan och inledde samtidigt spaning mot doktoranden. Efter några dagar såg spanarna hur han postade ett brev på en låda i Flogsta. När brevet kontrollerades visade det sig innehålla de sprutor och kanyler som polisen beställt till en boxadress i Stockholm. Det stärkte misstankarna mot doktoranden.
När polisen i nästa steg försökte förmå säljaren att leverera ricin såg spanarna återigen hur doktoranden postade ett brev till adressen. Innehållet visade sig emellertid inte vara ricin, utan ett annat ämne.
Vid rättegången förklarade doktoranden att han postat försändelser med okänt innehåll åt en man som han bara kände under ett täcknamn. Han har bestämt förnekat att han är identisk med säljaren på nätet. De hemliga spaningskameror som polisen satte upp på doktorandens arbetsplats visar bland annat hur han loggar in på nätsidor, men kvaliteten på filmerna är för dålig för att kunna se vilka sidor det rör sig om.